Europas viktigaste primärval har just inletts. Så beskriver Sveriges Radios korrespondent Caroline Salzinger läget i Tyskland efter den senaste veckans politiska jordbävning.

Annegret Kramp-Karrenbauer, kallad AKK, partiledare för kristdemokratiska CDU, aviserade i måndags sin avgång. Hon skulle ha blivit Merkels arvtagare, men gav upp efter bara 14 månader på partiledarposten.

Motvinden efter stormen i Thüringen förra veckan, där en liberal delstatspresident valdes med stöd av CDU och de högerextrema Alternativ för Tyskland, AfD, blev för mycket.

Aldrig tidigare under efterkrigstiden har ett högerextremt parti fått så direkt inflytande över tysk politik.

Det talades om hur anständighetens gräns hade brutits.

Angela Merkel kallade presidentvalet ”oförlåtligt” och ”en dålig dag för demokratin”.

Prenumerera på Dagens ETC:s nyhetsbrev

Sargat parti

Efterskalven från Thüringen kommer skaka Europas största land under lång tid framåt. Förtroendet för de statsbärande kristdemokraterna är sargat.

Opinionssiffrorna har dalat och CDU har numera bara stöd från strax över en fjärdedel av den tyska befolkningen.

Den storkoalition som motvilligt tvingades fram efter valet 2017 har bara fått ytterkants­partierna AfD och vänsterpartiet Die Linke att växa än mer.

Allra mest har miljöpartiet De Gröna vunnit mark. Period­vis har de varit största parti i mätningarna. Samtidigt har socialdemokratiska SPD rasat till historiska katastrofnivåer, och är numera bara marginellt större än Die Linke i opinionen.

Det talas allt mer om hur regeringens misslyckanden har banat väg för högerextrema AfD:s framgång i främst de östra delarna av landet.

Maktkamp i vår

Nu väntar en maktkamp under våren om ledarskapet i CDU och en framtida förbundskansler. Spekulationerna är i full gång om vem det blir och i vilken riktning han, för det lär bli en man, kommer förändra partiet och Tyskland politiskt. Om en hårdare högergir väntar, med eventuella närmanden till AfD – eller om en framtida CDU-ledare kommer att stå lika bergfast som Merkel i att hålla alla relationer med extremisterna borta.

Oavsett vem som vinner lär det få stor påverkan på Europas största land och världens fjärde största ekonomi.

Men fortsätter raset för CDU kan nästa tyska förbundskansler mycket väl vara grön istället för kristdemokrat. Ett nyval lär inget av de båda regeringspartierna vilja ha i dagsläget åtminstone.

Kvartett män lyfts fram som huvudkandidater

Friedrich Merz

Bild:Michael Sohn/AP

Finansman och advokat. Han har en lång erfarenhet som ledamot i både tyska riksdagen och Europaparlamentet, men lämnade politiken för att bli affärsman under lång tid, och gjorde comeback i partiledarvalet hösten 2018, där han förlorade knappt mot AKK.

Han beskrivs som socialkonservativ och ekonomiskt liberal, eller nyliberal.

År 2000 skapade han stor debatt när han introducerade begreppet ”leitkultur”, som gick ut på att assimilera invandrare till den tyska kulturen och motverka mångkultur.

I förra veckan lämnade han sitt jobb som ordförande i förvaltningsrådet för Blackrock, världens största kapitalförvaltare, som Dagens ETC:s ekonomiskribent Eigil Söderin nyligen kallade ”planetens värsta klimatförstörare”.

Jens Spahn

Bild: Kay Nietfeld/dpa/AP

Hälsominister som har kom in i Bundestag som 22-åring 2002 och varit kvar som riksdagsledamot sedan dess. Han är katolik, öppet homosexuell och tillhör högerkanten. Var kritisk mot Merkels öppna flyktingpolitik och sade under flyktingkrisen 2015 att partiet ”hade lagt för mycket tonvikt på den humanitära hållningen”. Hamnade i blåsväder när han 2018 uttalade sig om att ”abortförespråkare bryr sig mer om välmåendet hos djur än ofödda människoliv”.

Spahn har även varit kritisk till uppgörelserna med SPD om att höja pensionerna, som han anser är för kostsamma.

Markus Söder

Bild: CC BY 3.0 de

Regeringschef i Bayern och ledare för systerpartiet CSU. Han var en hård kritiker mot Merkels öppna flyktingpolitik, menade att tyska folket inte vill ha ett mångkulturellt samhälle och att flyktingarna ska återvända till sina hemländer snarast möjligt. 2018 införde Söder den omdiskuterade korsplikten i Bayern, att alla offentliga byggnader måste ha ett kristet kors i entrén. Han menade att korset är en symbol för ”vår kulturhistoria och identitet”.

Armin Laschet

Bild: Michael Probst/AP

Regeringschef i Nordrhein-Westfalen, Tysklands folkrikaste delstat med nära 18 miljoner invånare. Laschet är en katolsk före detta journalist som även han har suttit i både riksdagen och Europa-
parlamentet. Han tillhör mittfåran och ses som lojal mot Merkels relativt öppna hållning i flyktingpolitiken.