FN begär rekordsumma för humanitära insatser

BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8

För detta krävs motsvarande närmare 190 miljarder kronor, en summa som är något högre än de 22,2 miljarder dollar som FN begärde inför innevarande år.

– Satsningar på koordinerade insatsplaner är ett klokt val. Det leder till påtagliga och mätbara resultat och har visat sig vara framgångsrikt, säger FN:s humanitära chef Mark Lowcock.

Nästan hälften uteblev

Under förra året bidrog världssamfundet med rekordsumman 13 miljarder dollar i bidrag till humanitära organs livsviktiga­ insatser för tiotals miljoner ­människor, däribland alla dem som drabbades av svält i fyra olika länder i världen. Men samtidigt levererades aldrig 46 procent av de pengar som FN begärde.

Vid en presskonferens underströk Mark Lowcock att hjälp­organisationerna är beroende av generösa bidrag för att kunna möta de ”växande behoven”.

Rädda barnens internationella chef Helle Thorning-Schmidt underströk att humanitära organisationer måste använda sina resurser mer effektivt, men uppmanade samtidigt världens biståndsgivare att investera i långsiktiga utvecklingsinsatser.

– Regeringar och institutioner måste ha långsiktiga strategier genom att agera mot orsakerna till kriser, liksom symptomen. Det görs genom framförhandlade fredsavtal, utbildningssatsningar, hjälp till befolkningar att stärka motståndskraften mot klimatkriser och genom att tala klarspråk när människor blir förföljda. Om inte detta görs kommer vi att fortsätta bevittna ett rekordstort lidande, sa hon.

Mark Lowcock konstaterar att väldigt få humanitära kriser kan lösas enbart av humanitära insatser.

Den kris i världen som just nu är mest akut är den som pågår i krigets Jemen. Över 22 miljoner jemeniter, motsvarande mer än 70 procent av befolkningen, är i behov av humanitär hjälp. Närmare sju miljoner av dessa människor riskerar att drabbas av svält, och bristen på mat har ytterligare förvärrats av den blockad mot landet som den saudiledda stridande koalitionen har infört.

Även om denna blockad nu delvis har lyfts menar Mark ­Lowcock att den måste hävas helt, för att den inte redan så svåra situationen i Jemen ska förvärras ytterligare.

Dubbelt så många syrier

Även i Syrien kommer de humanitära behoven att förbli stora under 2018, om inte kriget i ­landet får en politisk lösning.

Fortfarande är det svårt att nå ut med hjälp till de människor i Syrien som är mest utsatta, i synnerhet de 900 000 människor som lever i belägrade områden och de ytterligare tre miljoner människor som bor i andra områden som det är svårt att nå fram till.

Andelen syrier som lever i ­extrem fattigdom har ökat mycket snabbt på grund av kriget. I dag beräknas nästan 70 procent av befolkningen vara extremt fattiga, vilket kan jämföras med 34 procent innan konflikten började. De minskade möjlig­heterna att arbeta och tjäna pengar har lett till att dubbelt så många syrier i dag löper risk att drabbas av brist på mat.

Den fortsatta krisen i Kongo-Kinshasa har dessutom förblivit en av världens mest bortglömda, och Mark Lowcock understryker att de humanitära insatserna där är mycket underfinansierade. De ökande våldsamheterna i Kongo har under året lett till att ytter­ligare två miljoner människor tvingats på flykt. Sammanlagt finns det numera fyra miljoner internflyktingar i landet, den högsta siffra i hela Afrika.

De flesta humanitära kriser i världen hänger samman med pågående konflikter. Helle Thorning-Schmidt vädjar till omvärlden att skydda världens mest utsatta människor, däribland alla lidande barn.

– Vi måste öka påtryckningarna på världssamfundet, och mot stridande parter så att de sluter fred, sade hon.