Dokument.

2018-03-25 06:00
Bild: Ben Margot/AP/TT

Facebook-kuppen mot miljoner amerikaner

Facebook och Mark Zuckerberg har drabbats av akut förtroendekris efter att det avslöjats hur företaget Cambridge Analytica lyckades utvinna personlig information om miljoner amerikanska användare – för att sedan använda den till ­Donald Trumps digitala valkampanj.

Det har varit en långsamt uppseglande skandal kring företaget Cambridge Analytica. Redan för ett år sedan rapporterade nyhetsmagasinet ETC, i samarbete med Das Magazin, om hur spektakulära mängder data om Facebooks användare har anskaffats, bearbetats och sedan fungerat som verktyg för Donald Trumps valkampanj.

Men nu har denna skandal gått in i ett nytt skede, efter att en visselblåsare i The Observer och även i andra medier på detaljnivå avslöjat exakt hur Cambridge Analytica använt Facebook för att skörda enorma kvantiteter data om totalt 50 miljoner amerikaner, alltid utan deras medgivande.

Det är först nu som omfattningen framkommer.

Var tredje Facebook-användare i USA, var fjärde väljare.

Det handlar om data från Facebook som har samkörts med andra källor för att till sist säljas vidare för att användas i samband med det amerikanska presidentvalet. Det ansvariga företaget, Cambridge Analytica, registrerat i Delaware, USA, har även arbetat med brittiska Brexit-kampanjen.

Nu skakas inte bara Cambridge Analytica utan även Facebook. Investerare tvekar, som att svenska Nordea för tillfället fryser alla köp av aktier i bolaget. Dessutom ställer sig vanliga användare frågan: Vågar jag ha en Facebook-profil utan att potentiellt känslig information hamnar hos kommersiella intressen eller politiska partier? Facebook har drabbats av en förtroendekris. Konsekvensen kan bli massflykt av de användare som utgör tjänstens affärsidé. Facebooks börsvärde har rasat med drygt 500 miljarder kronor.

– Vi utnyttjade Facebook för att komma åt miljoner människors profiler. Sedan byggde vi modeller som utnyttjade vad vi visste om dem för att hitta deras inre demoner, säger visselblåsaren Christopher Wylie, som själv arbetade med den aggressiva och dolda insamlingen av data, till The Observer.

Det han menar är att data förpackades till ett underlag för riktad politisk reklam. Något som kan ha haft avsevärd betydelse när Donald Trump vann valet.

Cambridge Analytica har uppenbara kopplingar till Donald Trumps kampanj, i och med att Steve Bannon – senare utsedd till presidentens rådgivare – var vice ordförande då miljontals amerikaner lurades att lämna ut både sina egna och vänners personliga uppgifter. Det skedde genom ett noga genomtänkt, kalkylerat upplägg.

Christopher Wylie berättar för Washington Post att Steve Bannon gav sitt godkännande till en sådan strategi under ett konferenssamtal där även företagets finansiär, den konservativa miljardären Robert Mercer, deltog. Det ska ha ägt rum 2014. Steve Bannon blev sedan kvar hos Cambridge Analytica ända till han rekryterades av Donald Trumps kampanj.

Problemet för Facebook är att man har känt till detta åtminstone sedan slutet av 2015, men fattat beslut att inte kommunicera till de miljoner människor som har påverkats av Cambridge Analyticas datautvinning. Det är först nu när mediebevakningen har blivit så intensiv som Facebook bestämt sig för att stänga av företaget samt individer som haft nyckelroller i dess verksamhet, inklusive Christopher Wylie (han lämnade Cambridge Analytica sent 2014).

Genom denna skandal löper ett pärlband av lögner och halvsanningar. Som att Alexander Nix, vd på Cambridge Analytica, för drygt en månad sedan hävdade att hans företag inte har tillgång till eller använder privat data från Facebook. Det var en beskrivning som Facebook gav sitt stöd. Trots att Facebooks advokater redan augusti 2016 skickade brev till Christopher Wylie i vilket han beordrades att förstöra all data som uppkommit från Facebook-användares profiler.

Det var också allt Facebook gjorde. Skickade brev flera år efter utvinningen, för att sedan inte ens följa upp att data verkligen hade raderats.

Kritiken växer nu mot techjätten. Politiker på båda sidor av Atlanten kräver utredningar, och ställer krav på att politisk annonsering ska regleras för digitala plattformar.

– Facebook måste göra klart för dem som representerar 500 miljoner européer att personlig information inte ska användas för att manipulera demokratin, skriver EU-parlamentets talman Antonio Tajani på Twitter.

– Befolkningen förtjänar omedelbara svar, säger Maura Healey, chefsåklagare i delstaten Massachusetts.

Men hur mycket kan en politisk kampanj egentligen vinna på att kartlägga väljare? I fjolårets artikel i nyhetsmagasinet ETC talade psykologen Michal Kosinski om psykometri och psykografi, begrepp som är centrala för den som vill praktisera beteendevetenskap i en digital samtid.

Han blev inbjuden att forska vid anrika universitetet Cambridge. Där förfinande han sin modell. 2012 kunde han visa att det, baserat på ett genomsnitt av 68 likes på Facebook, var möjligt att förutsäga en amerikansk användares hudfärg (med 95 procents säkerhet), sexuella läggning (88 procent) och om de röstade på Demokraterna eller Republikanerna (85 procent). Han kunde även profilera intelligenskvot, religiös tillhörighet och drogvanor. Med mera.

Det här tilldrog sig uppmärksamhet. I början av 2014 gjorde en annan forskare vid Cambridge, Aleksandr Kogan, kontaktförsök. Han var särskilt intresserad av vad Michal Kosinskis team hade åstadkommit, speciellt då att forskningen bedrevs genom en app som var integrerad mot Facebook – och att den bedrevs med godkännande av Facebook.

Det framgick snart att Aleksandr Kogan agerade på uppdrag av ett företag som ville köpa både metod och resultat. I vilket syfte? Det ville inte Aleksandr Kogan avslöja. Först efter upprepade frågor var Aleksandr Kogan beredd att säga att företaget hette Strategic Communikation Laboratories (SCL).

Michal Kosinski satte sig ned för att googla, han hade aldrig hört talas om SCL tidigare, men det han nu fick veta var att SCL presenterade sig som den ”den främsta byrån inom valkampanjarbete”. Det räckte för Michal Kosinski. Han avböjde och blev senare erbjuden ett arbete vid Stanford-universitetet.

Vad han inte visste var att SCL fungerar som moderbolag till en rad verksamheter, dolda bakom dimridåer som påminner om Panamadokumenten. 2013 hade det bildats ett nytt sådant dotterbolag: Cambridge Analytica.

Michal Kosinski misstänker att SCL och därmed Cambridge Analytica på något sätt har kommit över hans verktyg, säger han till Das Magazin.

Alexander Nix är inte längre vd på Cambridge Analytica. Han har avsatts av styrelsen, som utlovar en oberoende granskning av den egna verksamheten i relation till amerikanska valet och Facebook-användares data. Företagets linje är nu att man hade en marginell betydelse för Donald Trumps seger. Och att man aldrig arbetat med otillbörlig data. Så lät det inte direkt efter valet.

Den 9 november 2016 skickades ett pressmeddelande ut, med Cambridge Analytica och Alexander Nix som avsändare:

”Vi är mycket glada över att vår revolutionerande analysmetod av digital kommunikation spelat en så integrerad del i president Trumps extraordinära vinst.”

Och när nu Channel 4 filmar honom med dold kamera fram­håller han på nytt Cambridge Analytica som en avgörande faktor.

– Vi gjorde all research, all data, all analys, all målgruppsriktning. Vi skötte hela den digitala kampanjen, tv-kampanjen och vår data styrde hela strategin, säger Alexander Nix i tron om att han sitter med en potentiell kund.

Han skryter om att hans företag döljer sina spår, som när man låg bakom en kampanj som utpekade Hillary Clinton som korrupt.

– Vi lade bara in information i internets blodomlopp och lät den växa.

Det finns inga bevis för att Cambridge Analytica och digital profilering avgjorde valet. Men faktum är att Donald Trump vann, och att dennes kampanj – enligt Alexander Nix – betalade totalt motsvarande 120 miljoner kronor till Cambridge Analytica.

Men det blir inget nytt samarbete, rapporterar sajten Politico. Donald Trumps kampanj för valet 2020 meddelar att man inte har några planer på att kontraktera Cambridge Analytica igen.

Så hur agerar Facebook?

Det var länge oklart. Ledningen kommenterade inte. Mark Zuckerberg hade som senaste uppdatering på Facebook att han bakade kakor med sin fru. Företagets operativa chef Sheryl Sandberg visade hur hennes barn deltog i en debattävling. Annars tystnad. Till på onsdagens kväll.

Medier hade då under veckan rapporterat om att ett ökande antal Facebook-anställda begärt förflyttning till bland andra Instagram för slippa undan en ”demoraliserande” situation. När han till sist kommenterade Cambridge Analytica-skandalen valde Mark Zuckerberg först sin egen plattform.

”Vi har ett ansvar att skydda din data, och om vi inte kan göra det så förtjänar vi inte att tjäna dig”, skriver han.

Det har begåtts misstag, medger Mark Zuckerberg, men han hävdar samtidigt att Facebook har agerat kraftfullt, redan 2014. Nu ska man undersöka alla appar som kan ha kommit över data, och även hur denna data har kommit till användning. Parallellt ska reglerna förändras för apputvecklare. De ska få tillgång till mer begränsad information och om en användare inte är aktiv på tre månader så förlorar en utvecklare all tillgång till den personens data.

”Vi kommer att lära oss av denna erfarenhet för att säkra vår plattform ytterligare och göra vår gemenskap säkrare för alla som går framåt”, skriver Mark Zuckerberg.

2014 beslutade Facebook att apputvecklare inte längre skulle få tillgång till information som rörde även användares vänner på plattformen. Det är korrekt. Idag skulle Cambridge Analytica inte kunna upprepa sin manipulation.

Men den här förändringen kom alldeles för sent, menar Sandy Parakilas, som 2011–2012 var ansvarig på Facebook just för att förhindra datautflöde till utvecklare av tredjepartsmjukvara. Han säger till The Guardian att han varnade ledningen för riskerna med det system som har gällt sedan 2007, där Facebook tog 30 procent av intäkterna som en app genererade i utbyte mot att utvecklare fick generös tillgång till data.

Hur många utvecklare utnyttjade möjligheten att suga upp information om användares vänner? Det var inte bara den app som Cambridge Analytica sedan använde som underlag. Det var hundratals, säger Sandy Parakilas. Kanske tusentals. Vilket betyder att en mycket stor andel av Facebook-användare kan ha fått sin data skördad.

– En majoritet, tror Sandy Parakilas.

Cambridge Analytica har en logotyp som visar konturerna av en hjärna, formad av sammanlänkade nätverkskopplingar. Den – närmast parodisk i sin orwellska symbolik – visades bakom Alexander Nix då han 19 september 2016 höll tal på ett lyxhotell i New York, inför en publik av bland andra folkvalda politiker och lobbyister. Inte ens två månader före presidentvalet. Han sade:

– Vi har tagit fram en personlighetsprofil för varje vuxen i USA. 220 miljoner människor.

DIGITAL PRENUMERATION

TVÅ VECKOR GRATIS!

Läs alla artiklar från Dagens ETC utan kostnad första två veckorna. Därefter är priset 199 kronor/månad. Ingen bindningstid. Du får dessutom Dagens ETC direkt till din mejl, alla dagar i veckan. Beställ för att läsa direkt.

Genom att klicka på ”Prenumerera” godkänner du prenumerationsvillkoren och samtycker till att ETC-företagen hanterar dina personuppgifter

Så gjorde företaget
för att kartlägga
väljare åt Trump

• 2014 börjar företaget Cambridge Analytica utveckla ett digitalt personlighetstest. Det sker i samarbete med forskaren Aleksandr Kogan. Målet är att samla in data om stora mängder användare.

• 270 000 amerikaner, röstberättigade och aktiva på Facebook, erbjuds att mot ersättning genomföra personlighetstestet som uppges ha ”forskningssyfte”.

• För att göra testet i en app måste dessa personer först logga in med sina Facebook-konton. Det här gav Cambridge Analytica tillgång till en stor mängd data, exempelvis vad personerna lagt ut och gillat.

• Cambridge Analytica samlade inte bara in data om de personer som själva gjorde testet, utan extraherade – utan att informera om det – även data om deras vänner på Facebook.

• Denna data sammanfördes sedan med resultat från personlighetstestet och annan tillgänglig information från offentliga källor. Resultatet blev ”hundratals datapunkter”.

• Totalt ska 50 miljoner amerikaner ha kartlagts, men kärnan i projektet var att skapa en databas innehållande två miljoner väljare i elva av de avgörande delstaterna. Cambridge Analytica investerade motsvarande åtta miljoner kronor bara vad gäller ersättning till de som genomgick det så kallade personlighetstestet.

• Informationen har sedan använts för att rikta anpassade politiska budskap ned på mikronivå. Donald Trumps kampanj ska ha betalat 120 miljoner kronor till Cambridge Analytica, enligt företagets nu avsatte vd Alexander Nix.