Puschbacks i smyg

Under hösten har Polens pushbacks av människor som anländer irreguljärt över gränsen från Belarus varit i blickfånget. Den polska regeringen har nekat migranterna en asylprocess, inför öppen ridå för omvärlden. Andra EU-länder har fört en likadan politik men i stället velat applicera den i smyg.

Under en längre tid har det kommit vittnesmål från asylsökande och människorättsförsvarare om systematiska pushbacks genomförda av gränsstyrkor i Kroatien och Grekland. Bägge ländernas högerregeringar har förnekat att oegentligheter förekommer i gränsområdena och att det finns någon koppling till statsmakten. Men i början av oktober presenterades solklara bevis för övergreppen, inom ramarna för en större granskning genomförd av Der Spiegel och andra medier i Tyskland, Nederländerna, Schweiz, Frankrike, Serbien och Kroatien.

I Kroatien rör det sig om brutala avvisningar där människor blivit svårt misshandlade, fått sina pengar stulna och sina mobiltelefoner konfiskerade eller sönderslagna. Grekiska styrkor har i sin tur knuffat ut gummibåtar med migranter ut i internationellt vatten, där de plockats upp av turkisk kustbevakning – eller ibland fångat in migranter som redan tagit sig iland på grekiska öar och tvingat ut dem i båtarna.

Granskningen har också rett ut frågetecken kring att svartklädda, balaklavamaskerade män som ibland saknat enhetsmarkörer på uniformerna varit inblandade i övergreppen. Medierna har filmat männen och identifierar dem som tillhörande kroatiska och grekiska specialstyrkor, som vanligtvis sätts in i kampen mot narkotikasmugglare. Många medlemmar i de kroatiska specialstyrkorna är veteraner från kriget mot Serbien.

Överordnade beordrar

Medierna har intervjuat anonyma medlemmar i kroatiska och grekiska gränsstyrkor, som förklarat att ingenting av det som sker i gränsområden är beslut fattade av individuella personer på marken. Det som händer är resultatet av direkta order från överordnade i inrikesministeriet och från politiker på regeringsnivå – så också beslutet att sätta in specialstyrkor mot de asylsökande.

EU betalar

Vissa sätter sitt hopp till att EU kan intervenera mot medlemsländers pushbacks, eftersom dessa måste följa EU-lag och upprätthålla rätten till att söka asyl. Men samtidigt används EU-pengar till att betala kostnaderna för specialstyrkornas inkvartering i gränsområdena, deras övertidsarbete och även deras uniformer.

Den här artikeln kommer från ETC nyhetsmagasin
Vill du prenumerera för under 16 kronor numret?
Här kan du teckna en prenumeration.