Ett år efter revolten – motståndet fortsätter

Omar al-Bashir, Sudans diktator i 30 år innan militären avsatte honom i april, dömdes förra veckan till två års fängelse för korruption och pengatvätt. Några dagar senare meddelade åklagaren att han ska ställas inför rätta även för brott mot mänskligheten i Darfur och andra platser i landet, för dödande av demonstranter och för flera andra brott. Det kan sluta med dödsstraff.

Bashirs parti förbjuds

Dessutom har Omar al-Bashirs parti NCP förbjudits. Partiets representanter tillåts inte ha politiskt inflytande i landet och den nuvarande övergångsregeringen har rätt att beslagta partiets egendomar och tillgångar.

”Sudaneser firar denna lag och ser att deras revolution har blivit mer säkrad och är på tröskeln till att lyckas, eftersom den så kallade ’djupa staten’ kommer att utrotas om den här lagen används till fullo,” skriver statsvetaren Alhadi A. Khalifa i Sudan Tribune. Enligt honom visar utvecklingen på sistone att ”misstanken att militärens inställning till revolutionen var halvhjärtad inte längre håller. Militären har förstått att revolution inte kan bromsas eftersom den backas upp av folks beslutsamhet att ta till gatorna så fort se ser att revolutionen är i fara”.

Ensam kvinna

Magda Osman vet att det inte är så enkelt. Hon erfar det varje dag. Hon sitter i den kommitté som den civila delen av övergångsregeringen – Allians för frihet och rättvisa – har tillsatt för att ta fram ett utkast på Sudans nya grundlag. Osman är en av två som representerar civilsamhället och den enda av de 14 personerna i kommittén som är kvinna. Trots att kvinnor tog framträdande roller under revolutionens mest aktiva faser har de i stort sett hållits borta från de politiska processer som nu kan avgöra landets framtid.

– Ingen av de andra deltagarna, inte ens de som kämpar hårt för andra politiska rättigheter, är medvetna om betydelsen av kvinnors rättigheter, säger Magda Osman till Dagens ETC.

– Det är väldigt svårt att jobba för kvinnors rättigheter tillsammans med enbart män.

Militären bestämmer

När hon väl lyckas få igenom någonting i kommittén betyder det inte att segern är vunnen.

– När vi kommer överens om något så går de med detta till till militären och sedan brukar de komma tillbaka och säga att ”det här går inte”.

Trots framgångarna är militären och Bashirs maktapparat alltjämt förhärskande i Sudan, enligt Magda Osman. Alla Sudans provinser har idag en militär ledare, försvarsministern och inrikesministern är militärer, och så länge fredssamtalen mellan regeringen och olika rebellgrupper i landet inte går framåt kommer militärens makt att bestå, menar hon.

Lång väg kvar

Ayman Adel Amin, statsvetare och aktivist från Sudan som kom till Sverige 2011, påminner om att Omar al-Bashir satte lydiga undersåtar på maktpositioner överallt i Sudan.

– Den gamla regimen finns på kvar på alla nivåer, inom alla myndigheter, inom privat sektor, de har tillgång till alla nyckelpunkter i landet. NCP finns fortfarande, trots att de har blivit förbjudna, och de försöker göra det svårt för den nya regeringen, som har så mycket att fixa och som kommer att behöva mycket tid på sig, säger Ayman Adel Amin.

– Så revolutionen fortsätter, för den har inte nått sina mål. Kampen fortsätter för fred, frihet och rättvisa. Det är bara så som befolkningen i Sudan kommer att kunna leva tillsammans.

Fler kvinnor organiseras

För Magda Osman handlar det om att fortsätta organisera kvinnor. Hon har till sist lyckats få sina kommittékollegor att gå med på ramarna för en underkommitté som ska stödja dem i arbetet med kvinnors rättigheter.

– Jag hoppas vi ska börja träffas om en månad, det kan göra stor skillnad.

Och tillsammans med andra kvinnor har hon börjat organisera kvinnor över hela landet.

– Vi har börjat bilda organisationer, och vi startar upp lokala kvinnogrupper där vi genom workshops och forum ökar medvetenheten och delaktigheten, berättar Magda Osman.

– Det är väldigt tufft. Men vi kämpar.