Vad händer....

2020-11-21 13:30
Foto: Sidali Djarboub AP/TT
Puffetikett
Nyhetsmagasinet ETC

Eskalerad konflikt i ockuperade Västsahara

I det ockuperade Västsahara har marockanska styrkor avancerat in i en FN-patrullerad buffertzon vid mauretanska gränsen.

Operationen har fått den väpnade västsahariska befrielserörelsen Polisario att överge vapenvilan som varit på plats sedan 1991. Nu ökar risken för militära sammandrabbningar i området.

Vill du fortsätta läsa?

Bli prenumerant på Nyhetsmagasinet ETC!
Om du redan är det loggar du in här.

Betala per vecka

Från

11 kr

Beställ här!

Din prenumeration på ETC nyhetsmagasin förnyas varje vecka. Avsluta när du vill.

Betala per månad

Från

39 kr

Beställ här!

Din prenumeration på ETC nyhetsmagasin förnyas varje månad. Avsluta när du vill.

Konflikten kring det territorium som brukar kallas ”Afrikas sista koloni”, det marockanskockuperade Västsahara, slog in på en ny och riskabel väg under förra veckoslutet efter att Marocko skickat arméenheter för att intervenera mot västsahariska demonstranter. Demonstranterna hade blockerat en gränsövergång till Mauretanien i en av Västsaharas FN-patrullerade buffertzoner. Den marockanska manövern har hamnat på kollisionskurs med den västsahariska befrielserörelsen Polisario.

Protesterna inleddes för några veckor sedan vid byn Guerguerat som ligger i en buffertzon vid den mauretanska gränsen. Talespersonen för FN:s generalsekreterare nämnde första gången den 21 oktober, att 50 västsahariska män, kvinnor och barn hade stoppat trafiken vid gränsövergången. Efter det ökade antalet demonstranter.

Marocko har sagt att blockaden hindrat en mängd marockanska lastbilschaufförer, som kört gods mellan Marocko och Mauretanien, från att återvända hem. Man har även påstått att protesterna är orkestrerade av Polisario. Polisario har sagt att det rör sig om en civilt ledd massdemonstration som bottnar i en frustration över ockupationen – som tenderar att vara bortglömd i resten av världen.

Västsahara har varit omstritt i flera decennier. Polisario bildades 1973 för att befria det territorium som då ännu var en spansk koloni. När spanjorerna gav sig av 1975 utbröt ett krig om territoriet mellan Marocko och Mauretanien. Det senare landet lämnade 1979, varpå konflikten fortsatte mellan Marocko och Polisarios gerillastyrkor fram till att FN lyckades få till en vapenvila 1991.

Ett villkor bakom vapenvilan var att det skulle arrangeras en folkomröstning om Västsaharas politiska framtid, men Marocko som ockuperar cirka 80 procent av territoriet har motsatt sig detta. Polisario kontrollerar resten av territoriet, medan tiotusentals västsaharier har tillbringat decennier i fattiga flyktingläger i Algeriet och Mauretanien.

Marockos regering väntade inte på att FN skulle hantera blockaden vid gränsövergången, genom den fredsbevarande MINURSO-styrka med FN-soldater som patrullerar buffertzoner i Västsahara. Istället meddelade Marocko den 13 november att man ”tog sitt ansvar” genom att skicka armén för att upprätta en ”säkerhetskorridor” vid Guerguerat.

Polisarios generalsekreterare Brahim Ghali släppte dagen efter, den 14 november, en kommuniké där man förklarade att Polisario inte längre följer fredsavtalet från 1991. Rörelsen har också manat till mobilisering av militärt tränade invånare i de västsahariska flyktinglägren. Det har kommit uppgifter om dödsoffer efter sammandrabbningar.

Såväl FN:s generalsekreterare Antonio Guterres som andra FN-aktörer arbetar nu för högtryck för att dämpa eskaleringen, medan grannländerna Mauretanien och Algeriet bägge två manar till en återgång till vapenvila.

PRENUMERERA PÅ NYHETSMAGASINET ETC

Den här artikeln kommer från Nyhetsmagasinet ETC
Vill du prenumerera för under 16 kronor numret?
Här kan du teckna en prenumeration.