EU-valet 2019.

2019-05-15 11:29
  • Frans Timmermans. Nederländsk 58-årig socialdemokrat. Var utrikesminister 2012-2014, innan dess statssekreterare med ansvar för EU-frågor. Sedan 2014 är han EU-kommissionens förste vice ordförande.
    Frans Timmermans. Nederländsk 58-årig socialdemokrat. Var utrikesminister 2012-2014, innan dess statssekreterare med ansvar för EU-frågor. Sedan 2014 är han EU-kommissionens förste vice ordförande.
  • Margrethe Vestager. 51-årig dansk som idag är EU-kommissionär för konkurrensfrågor, där hon bland annat ansvarat för stämningarna av en rad techbolag som Google, Amazon och Apple. Tidigare partiledare för socialliberala Radikale Venstre.
    Margrethe Vestager. 51-årig dansk som idag är EU-kommissionär för konkurrensfrågor, där hon bland annat ansvarat för stämningarna av en rad techbolag som Google, Amazon och Apple. Tidigare partiledare för socialliberala Radikale Venstre.
  • Michel Barnier. 58-årig fransman som tillhör det konservativa partiet Republikanerna och och har en tung bakgrund som bland annat utrikesminister, miljöminister och jordbruksminister. Han har varit EU-kommissionär i två vändor och suttit en mandatperiod
    Michel Barnier. 58-årig fransman som tillhör det konservativa partiet Republikanerna och och har en tung bakgrund som bland annat utrikesminister, miljöminister och jordbruksminister. Han har varit EU-kommissionär i två vändor och suttit en mandatperiod
  • Christine Lagarde. 63-årig chef för Internationella Valutafonden (IMF) och tidigare bland annat finansminister, handelsminister och jordbruksminister i Frankrike. Företräder, liksom Barnier, det konservativa partiet Republikanerna.
    Christine Lagarde. 63-årig chef för Internationella Valutafonden (IMF) och tidigare bland annat finansminister, handelsminister och jordbruksminister i Frankrike. Företräder, liksom Barnier, det konservativa partiet Republikanerna.
  • Manfred Weber. 46-årig tysk som företräder det bayerska kristdemokratiska CSU, systerparti till Angela Merkels CDU. Valdes in i EU-parlamentet 2004 och är sedan 2014 gruppledare för EPP-gruppen.
    Manfred Weber. 46-årig tysk som företräder det bayerska kristdemokratiska CSU, systerparti till Angela Merkels CDU. Valdes in i EU-parlamentet 2004 och är sedan 2014 gruppledare för EPP-gruppen.
Puffetikett
Dagens ETC

De slåss om EU:s toppjobb

Parallellt med EU-valet pågår kampen om flera tunga toppjobb inom EU. Allra viktigast är striden om vem som ska bli EU-kommissionens nya ordförande, där en okänd och orutinerad tysk alltjämt ligger bäst till.

”Man kohandlar om många saker samtidigt”, säger Sigrid Melchior, frilansjournalist och expert på EU-politik.

Det har kallats för Europapolitikens ”silly season”. Pusslet mellan de tunga posterna inom en rad EU-institutioner som ska bytas ut det kommande halvåret.

Den 28 maj, två dagar efter EU-valen, ska de 28 stats- och regeringscheferna samlas för ett toppmöte där pusslet ska börja läggas om en rad av de tyngsta posterna inom EU:s institutioner.

Europeiska centralbanken ska få en ny ordförande. Europeiska rådet ska ersätta Donald Tusk och Eurogruppens ledare ska bytas ut. Dessutom ska en ny talman i parlamentet väljas och kommissionen ska få en ny utrikeschef.


Prenumerera på Dagens ETC:s nyhetsbrev

 

Omstritt system

Allra tyngst väger posten som EU-kommissionens nya ordförande, där Jean-Claude Juncker har aviserat sin avgång.

Parlamentet vill fortsätta använda systemet med så kallade spitzenkandidaten, toppkandidater, som innebär att de olika partigrupperna väljer varsin toppkandidat. Företrädaren för den största partigruppen i parlamentet blir sedan kommissionens ordförande. Spitzenkandidat-systemet är omstritt, främst från regeringscheferna.

– De menar att man tappar kontrollen. Innan har ju de här 28 regeringarna kunnat kohandla själva, helt utan insyn. Nu ska det ut i ljuset, säger Sigrid Melchior, frilansjournalist, expert på EU-politik och ena halvan av podden Brysselbubblan.

Kohandel

Kommissionens nya ordförande måste godkännas av både parlamentet och medlemsländernas regeringar, vilket öppnar för kohandel kring alla de tunga posterna.

– Alla valen hänger ihop och man vill försöka få en balans, även om det inte står så uttryckligen i fördragen. Det måste avspegla politisk ideologi, även om högergruppen är störst så kan inte alla toppjobben vara höger, säger Sigrid Melchior.

Faktorer som geografi och storlek vägs också in i ekvationen. Nord och syd, öst och väst, stora och små, fattiga och rika länder.

– Får en finne ett av jobben så är det mindre chans för en svensk, till exempel.

Pusslet med toppjobben

Göran von Sydow, forskare i statsvetenskap och direktör vid Sieps, tror också att stats- och regeringscheferna vill se pusslet med toppjobben inom EU som en paketuppgörelse.

– Det var en nyordning att kommissionens ordförande ska utses med hänsyn till EP-valet. Det baseras på en lös formulering i Lissabonfördraget och är öppet för tolkning. Förra gången trodde inte regeringscheferna på idén och blev tagna på sängen av att parlamentet genomförde spitzenkandidat-systemet och kom upp med Juncker, säger han.

Striden står troligen mellan Manfred Weber från den konservativa EPP-gruppen, som är störst i dag, och socialdemokraten Frans Timmermans från näst största S&D-gruppen. Weber, en 46-årig tysk kristdemokrat, är dock impopulär. Han anses vara för okänd och orutinerad. I en undersökning nyligen kände bara 26 procent av tyskarna till honom.

– Dels tillhör han en högerfalang inom EPP-gruppen. Han är tysk kristdemokrat, socialkonservativ, och den liberala falangen i partigruppen står inte honom så nära. Dels ses han som en lättviktare. En ordförande för kommissionen kräver någon som ska kunna snacka med Kina och USA. Det är en jättetung post och många tycker att han saknar pondus och erfarenhet. Han har inte varit statsminister eller president, säger Sigrid Melchior.

Kandidat utanför systemet

Många tror dock att det blir någon utanför spitzenkandidat-systemet som vinner.

– Det kan bli så att man inte tar någon från den största partigruppen utan den kandidat som kan tolereras av de andra. Weber ses av många som ganska oväljbar. Det kan bli någon kandidat från Alde-gruppen, säger Göran von Sydow.

Ett namn som nämns ofta är danska Margrethe Vestager, idag EU-kommissionär för konkurrensfrågor, från just liberala Alde-gruppen. Andra namn som förekommer i spekulationerna är Michel Barnier, fransmannen som har lett Brexit-förhandlingarna för EU:s räkning, och Frankrikes tidigare finansminister Christine Lagarde.

Göran von Sydow tror inte på Weber.

– Om jag måste gissa så säger jag någon annan från EPP-gruppen, till exempel Barnier, eller någon från Alde, som Vestager.

Sigrid Melchior tror på Michel Barnier, men håller det öppet.

– Han skulle kunna få med sig EPP-gruppen och Macron. Han vore perfekt, om det inte vore för att Brexit inte är klart. Det är ju hans jobb nu och att hoppa av det är inte så snyggt. Men det verkar som att han är intresserad. Men så kommer all den här kohandeln in. Om ni får Weber, så får vi det här. Man kohandlar många saker samtidigt.

Svensk tradition av kvinnor

För svensk del är kanske den mest intressanta posten vem som ska ta över som blågul EU-kommissionär. Efter Anita Gradin, Margot Wallström och Cecilia Malmström väntas regeringen föreslå en kvinna igen.

– Det har blivit lite Sveriges hållning, men det är inget man har lovat öppet. Mer något som man säger, eftersom ”inga andra länder nominerar kvinnor”, säger Sigrid Melchior.   

– Det gängse är att man nominerar någon från samma parti som sittande statsminister. Sverige har systematiskt nominerat kvinnor och förra gången uppmuntrades det starkt av Juncker. Man kunde förstå att nominerar man kvinnor så har de lättare att få en viss portfölj som man gärna vill ha, säger Göran von Sydow.

EU-minister

De namn som florerar i Bryssel är främst Ann Linde, EU-minister i Löfvens förra regering. Som outsider nämns även Ylva Johansson, arbetsmarknadsminister med tung rutin. Samtidigt ryktas det om EU-kommissionärsposten ska ha funnits med i januariöverenskommelsen, och att det därför öppnar för någon från C eller L.

– Jan Björklund kanske?, föreslår Sigrid Melchior och skrattar.

DIGITAL PRENUMERATION

TVÅ VECKOR GRATIS!

Läs alla artiklar från Dagens ETC utan kostnad första två veckorna. Därefter är priset 199 kronor/månad. Ingen bindningstid. Du får dessutom Dagens ETC direkt till din mejl, alla dagar i veckan. Beställ för att läsa direkt.

Genom att klicka på ”Prenumerera” godkänner du prenumerationsvillkoren och samtycker till att ETC-företagen hanterar dina personuppgifter

Valet till Europaparlamentet:

26 maj

23-26 maj går de 28 länderna i EU till val för att välja 751 nya ledamöter till Europaparlamentet.

Storbritannien och Nederländerna röstar på torsdagen 23 maj. Irland och Tjeckien 24 maj. Slovakien och Lettland 25 maj. Övriga länder, inklusive Sverige, röstar söndag 26 maj.

Proportionerligt antal platser

Medlemsländerna har proportionerligt antal platser i parlamentet efter befolkningsstorlek. Tyskland har 96 ledamöter. Frankrike har 74 stycken.

Malta, Luxemburg, Estland och Cypern har 6 ledamöter. Sverige har 20.

Om/när Storbritannien lämnar EU bantas parlamentet från 751 till 701 ledamöter. Sverige får då ytterligare en plats.

EU-kommissionen

Kommissionen fungerar ungefär som EU:s regering. De lägger lagförslag och genomför lagförslag, som godkänns av parlamentet och ministerrådet.

Varje medlemsstat har en kommissionär var. De 28 kommissionärerna ansvarar för varsitt område. Sveriges kommissionär den senaste mandatperioden har varit Cecilia Malmström (Liberalerna) som haft ansvar för handelspolitiken i EU.

Nomineringarna till nya EU-kommissionärer väntas presenteras i juni/juli. Sedan ska de utfrågas och godkännas av parlamentet och slutligen tillsättas under senhösten.