– Vi ser inga tecken på en positiv utveckling, snarare tvärtom. Den filippinska polisen manipulerar statistiken och anger falska dödsorsaker. Man uppger att folk dött av lungcancer i stället för skottskador.
– Högsta domstolen beslöt för en tid sedan att polisen skulle ge information om de 20 000 officiella dödsfallen, men polisen vägrar följa beslutet och vi får inte veta något.
Straffrihet för mördare
Inte i något fall har åtal väckts mot en polis och inte en enda utredning har startats. I alla mordfallen talar man om självförsvar från polisens sida.
– I praktiken har straffrihet utlovats till de som begår morden, säger Ritz Lee dos Santos.
Just straffrihet är något som president Duterte vid en rad tillfällen lovat. Vid stora tal har han slagit fast att ingen som dödar i kriget mot knarket ska kunna straffas.
– Ingen ska behöva sitta en dag i fängelse eller förhöras av polis för att han gripit in i vår viktigaste uppgift, kriget mot knarket, sa Duterte i ett stort tal strax efter att han tillträtt som president sommaren 2016.
Alla morden har lett till att nya verksamheter – en dödsindustri – har inrättats. Det handlar dels om dem som mot betalning utför morden, men också om närliggande verksamheter, berättar Ritz Lee dos Santos.
– Vi har kunnat se hur avtal mellan begravningsbyråer och polisen har upprättats, byråerna betalar kommission på antalet begravningar de får i uppdrag att utföra. Vi har inte kunnat se exakt hur mördarna får betalt och vilka som betalar. Men i intervjuer har flera mördare berättat att hur deras arbete mångdubblats, säger han.
De flesta av de professionella mördarna i dag är poliser, tidigare handlade det om en särskild grupp mördare som kunde köpas. Den vanliga ersättningen för ett mord på en knarkare är 5 000 pesos, cirka 850 kronor, medan priset för en knarklangare är det dubbla.
Populär trots allt
En sak som bekymrar Amnesty är att så få människor i Filippinerna reagerar mot mördandet. Fortfarande är Rodrigo Duterte populär bland de breda folklagren och de flesta hoppas att våldet enbart ska drabba kriminella och att de själva ska klara sig undan.
– Men allt fler inser nu att våldet kan drabba dem själva. Ett samhälle utan lag, rätt och mänskliga rättigheter är inte tryggt samhälle för någon. Det räcker med att någon anonymt anmäler någon som de av olika skäl inte tycker om så är risken stor för att den anmälde blir skjuten, säger Ritz Lee dos Santos.
I det laglösa samhälle som skapats blir människorättsförsvararna regimens fiender.
– Duterte har i tal lovat att nästa fiende han ska ta itu med efter knarkarna och knarklangarna är människorättsorganisationerna. Efteråt sa hans stab att han bara skojade, men genom att säga det, dessutom vid ett flertal tillfällen, skapar han också möjligheter att någon lyder hans förtäckta order, säger dos Santos.
Amnesty och de andra människorättsorganisationerna försöker få internationellt stöd för att få en förändring.
– Till slut kommer han att tvingas lyssna om reaktionerna blir tillräckligt starka.
Han ser gärna att länder som Sverige tar egna beslut för att trycka på Filippinerna. Ett exempel är de vapen som Sverige i dag säljer till Filippinerna, där vill man gärna att exporten stoppas på svenskt initiativ. Skulle människorättsorganisationerna kräva en bojkott av landet befarar de att de blir en måltavla för regimen. Duterte skulle peka ut dem som utländska agenter och spioner.
Den svenska myndighet som ger tillstånd för vapenexport (ISP) har gett grönt ljus för att sälja till Filippinerna, trots att landet inte uppfyller kraven på mänskliga rättigheter och trots att ett inbördeskrig pågår.
I samband med att Sverige öppnade sin nya ambassad på Filippinerna ett halvår efter Dutertes tillträde besöktes landet av en svensk handelsdelegation. I spetsen för den stod industriminister Mikael Damberg och vapenexportören Saab. Företaget öppnade också samtidigt ett försäljningskontor i huvudstaden Manila.
Vägrar samarbeta med ICC
Internationella brottmålsdomstolen i Haag, ICC, förbereder samtidigt material för att kunna öppna en förundersökning mot president Duterte. Han anklagas för allvarliga brott mot de mänskliga rättigheterna också under sin tid som borgmästare för staden Davao.
Duterte har förbjudit filippinsk polis och rättsväsende att ha kontakt med domstolen och lovat att Filippinerna så fort som möjligt ska lämna ICC och bryta med Rom-fördraget, som reglerar mänskliga rättigheter. Detta innebär dock inte att han kan komma undan anklagelser eftersom de inträffade medan landet var medlem i ICC och hade ratificerat fördraget.
