Dokument/utrikes

30 år sedan kriget på Balkan bröt ut

Kvinnor och barn evakueras från Srebrenica. 8 000 muslimer, huvudsakligen män och pojkar i åldrarna 13 till 78, mördades där av bosnienserbiska styrkor. Bild: Bild: Michel Euler/AP

Dagens ETC.

Kriget i Bosnien ledde till blodiga strider mellan tidigare grannar och landsfränder, en utstuderad etnisk rensning samt förföljelse av minoriteter. I Srebrenicamassakern 1995, vilken räknas som det enskilt största folkmordet i Europa sedan andra världskriget, mördades drygt 8 000 muslimska bosnier av serbiska soldater under ledning av Ratko Mladic.

Jörgen Lund

Text

Följ skribent

Publicerad 1 september, 2021

I år är det trettio år sedan Balkankrigen inleddes med att Kroatien utropade sig som självständigt från den federation av stater som utgjorde Jugoslavien. Det efter att det mångkulturella landet – där muslimer, katoliker och ortodoxa kristna levde sida vid sida – hade börjat falla samman på grund av nationalistiska tendenser ute i de sex federationer – åtta om man räknar in Kosovo och Vojvodina, som var självstyrande provinser i Serbien – som utgjorde landet. En utveckling som aktualiserats efter den socialistiska ledaren Josip Broz Titos död tio år tidigare.

Vill bilda ett ”Storserbien”

1987 blev den serbiske politikern Slobodan Milosevic president i Jugoslavien. Som president såg han 1990 till att avskaffa Kosovos självstyre, och hade som målsättning att bilda vad som brukar kallas ett ”Storserbien”. Regionerna Kroatien, Bosnien-Hercegovina, Slovenien och Kosovo, som motsatte sig detta, utropade sig som självständiga stater, vilket ledde till att den serbiska och jugoslaviska armén gick in i federationerna med militära styrkor och förklarade krig – ett antal krig som skulle komma att inkludera den värsta etniska rensning som Europa sett sedan andra världskriget, och pågå i närmare tio års tid.

De Jugoslaviska krigen

Balkankrigen eller de jugoslaviska krigen var en serie av krig och väpnade konflikter mellan 1991 och 2001 inom det geografiska område som före 1991 utgjorde landet Jugoslavien.

Kroatiska självständighetskriget

Kroatiska självständighetskriget utkämpades 31 mars 1991 till 12 november 1995 mellan styrkor lojala mot den kroatiska regeringen, den serb-kontrollerade Jugoslaviska folkets armé och lokala serbiska styrkor. Kriget inleddes då Kroatien förklarade sin självständighet från Jugoslavien.

Tiodagarskriget

Tiodagarskriget, eller Slovenska självständighetskriget, var ett krig mellan Slovenien och det dåvarande Jugoslavien som pågick mellan den 27 juni och den 6 juli 1991. Kriget föranleddes av att Slovenien, mot den jugoslaviska centralmaktens vilja, utropade sin självständighet.

Bosnienkriget

Bosnienkriget var en väpnad konflikt som ägde rum i Bosnien-Hercegovina mellan 5 april 1992 och 14 december 1995. Kriget omfattade flera parter. De huvudsakliga stridande parterna var styrkorna i Republiken Bosnien-Hercegovina och de självutnämnda bosnienserbiska och bosnienkroatiska arméerna inom Bosnien-Hercegovina, som fick betydande politiskt och militärt stöd av Serbien respektive Kroatien.

Kriget startade efter en bosnisk folkomröstning om självständighet den 29 februari 1992, vars resultat avfärdades av de bosnienserbiska representanterna, som hade bojkottat folkomröstningen och redan på eget initiativ utropat republiken Serbien.

Den multikulturella delrepubliken Bosnien-Hercegovina var innan konflikten bebott av sunnimuslimska bosnier (44 procent), ortodoxa serber (31 procent) och katolska kroater (18 procent), som levde fredligt sida vid sida.

Kosovokriget

Kosovokriget utkämpades i Kosovo och övriga delar av dåvarande Jugoslavien mellan 22 april 1996 och 10 juni 1999 som en del av de jugoslaviska krigen. Mer än 13 000 civila dödades. Hälften av landets befolkning tvingades att fly Kosovo, omkring 863 000 människor.

Konflikten i Makedonien

Konflikten i Makedonien syftar till den militära konflikt som rådde i Makedonien 2001. Den utspelades mellan albanska separatiststyrkor och makedonsk militär.