Det finns ett kryphål i svensk migrationspolitik. Dagens ETC besöker byn Tobos misärhus, där familjer hamnat efter att ha behövt lämna rikare kommuner.

Reportage

Rika kommuner dumpar flyktingfamiljer – i bajsvatten och minusgrader

Publicerad 28 december, 2023

Det finns ett kryphål i svensk migrationspolitik. Dagens ETC besöker byn Tobos misärhus, där familjer hamnat efter att ha behövt lämna rikare kommuner.

Bild: Emanuel Hendal (montage)

Dagens ETC

Från krig och förtryck – till bottenlös misär i svensk slum. Så ser tillvaron ut för många av de kvotflyktingar som skyfflas runt mellan kommuner. Ingen vill ha dem.

Kommuner måste dela ansvaret att ta emot kvotflyktingar som kommer. Men efter två år kan de dumpas vidare. Ett kryphål i svensk migrationspolitik.

Dagens ETC besöker byn Tobo och möts av myndighetsskräck, skadedjur och bajsvatten.

Emanuel Hendal

Foto

Carolina Lundin

Text och bild

De gula husen på Skolvägen i Tobo platsar på vykort tänkta att charma tyska turister. Det pittoreska Sverige. Men går man in i de slitna byggnaderna och pratar med de boende visar sig Sverige från sin fulaste sida. Här bor människor som ingen kommun vill ha: kvotflyktingar – människor som har varit på flykt mellan osäkra länder och skickats till Sverige av FN:s flyktingorgan.

Det är kallt och från innertaket läcker bajsvatten. Vintern har nått skandalhusen och Mida vill inte hamna hos Kronofogden för sin elräkning. Varje månad är en kamp för att få mat på bordet, eftersom uppvärmning inte ingår i hyran och kommunen inte betalar för värmen. Då måste Mida välja: låta sin familj frysa och äta, eller gå hungriga i värme.