Länge var resonemang om svenskhet och nationell identitet framför allt förknippat med Sverigedemokraterna; med nationalismen och socialkonservatismen. Men något har förändrats. 

När Liberalerna välkomnade Sverigedemokraterna in i en framtida regering presenterades det under parollen ”Sverigelöftet”. ”Sverige, vårt hem”, stod det på KD-ledaren Ebba Buschs podium i Almedalen 2024. När Magdalena Andersson talade på Socialdemokraternas kongress 2025 nämnde hon ”Sverige” 38 gånger. 

Flera partier har lagt fram förslag med målet att definiera vad det innebär att vara svensk. Moderaterna har velat införa ett ”Sverigekontrakt” för invandrare. Socialdemokraterna har föreslagit kurser i svenska värderingar.

Samtidigt har politiken blivit hårdare mot dem som vill bli en del av landet.

Läs intervjuerna med människor som söker medborgarskap:

Aylin, 41: ”Inte ens i mitt hemland gäller lagar bakåt i tiden”

Beatriz, 29: ”Sverige blir mindre intressant för dem som vill bidra”

Bryan, 42: ”Migrationsverket skulle behöva folk med högre IQ”

Eric, 36: ”Jag trodde på Sverige”

Maksim: ”Det var Forssell och inte Putin som tystade mig”

Mustafa, 28: ”Jag är hundra procent rädd att bli utkastad ur Sverige”

Linda, 42: ”Barnen har sitt liv här”

Så ser skärpningarna ut

Den 6 juni i år – på Sveriges nationaldag – börjar nya regler för medborgarskap att gälla.

– Den största förändringen är enligt min bedömning inte ett enskilt krav, utan att medborgarskapet nu villkoras av flera nya och skärpta krav samtidigt, skriver Karin Gyllenring, advokat på Asylbyrån. 

Utöver krav på egen försörjning – om minst 20 000 kr i månaden – och att hemvistkravet höjs från fem till åtta år (enligt huvudregeln) skärps även kraven på ett ”hederligt och skötsamt” levnadssätt i form av förlängda karenstider för brott och att omständigheter utanför Sverige också räknas in. Därtill införs kunskapskrav i svenska och det svenska samhället. 

– Sammantaget innebär det en tydlig förskjutning från ett system där lång hemvist och permanent uppehållstillstånd ofta var de centrala frågorna, till ett betydligt mer sammansatt prövningssystem. 

Ensamma i Europa

En källa till ovisshet för de som ansökt innan nationaldagen är avsaknaden av övergångsbestämmelser mellan de gamla och nya kraven, trots att det efterfrågats av såväl regeringens egen utredning som lagrådet. Det förklarar Graham Butler, professor i Europarätt vid Linnéuniversitetet och juridisk expert för initiativet Fair transition, som kämpar för övergångsregler för personer som sökt svenskt medborgarskap.

– Retroaktiv strafflagstiftning är inte möjlig i Sverige, och med goda skäl. Retroaktiva ändringar inom civilrätten är däremot inte absolut förbjudna, men de är starkt undantagsvisa och begränsas av allmänna rättsgrundsatser, såsom rättssäkerhet, rättsstatens principer och skyddet för berättigade förväntningar, säger han. 

Exempelvis kan en sökande som uppfyllde kraven vid tiden för ansökan nu nekas för att hen bott här i fem, och inte åtta, år. Enligt Graham Butler är Sverige ensamma i Europa om att införa strängare medborgarskapskrav utan övergångsbestämmelser. 

– I Finland har de också ändrat kraven, men de gäller då för alla nya ansökande efter ett visst datum. Och i Portugal har de sagt att allas ansökningar ska bedömas utifrån de lagar som rådde när man skickade in sin ansökan, säger han. 

Ovisshet kring permanenta uppehållstillstånd

Även Karin Gyllenring menar att avsaknaden av övergångsbestämmelser är rättsosäker, speciellt i ärenden med långa handläggningstider. I dag ligger väntetiden på i snitt 56 månader för vuxna. 

– Det finns också en risk att personer som är väl etablerade i Sverige, men som till exempel studerat, varit sjuka, haft en svagare arbetsmarknadsposition eller haft tillfälligt försörjningsstöd, utestängs från medborgarskap under lång tid, skriver hon.

Huruvida kraven är uppfyllda avgörs utifrån den information som finns när ärendet ska prövas, inte från när personen anmälde. 

– Det innebär att en person som hade fem års hemvist när ansökan gavs in, men som vid prövningen tre år senare har haft hemvist i åtta år, bör kunna uppfylla det nya hemvistkravet, förutsatt att hemvisten varit sammanhängande och övriga krav är uppfyllda, förklarar Karin Gyllenbring. 

I regel har det krävts permanenta uppehållstillstånd för att vara berättigad medborgarskap. Nu ser det ut som att de permanenta uppehållstillstånden kommer slopas till förmån för tillfälliga, vilket även det kommer påverka vägen till medborgarskap. Hur det kommer se ut är dock oklart. 

– En person med enbart tillfälligt uppehållstillstånd kan enligt dagens huvudregel normalt inte beviljas medborgarskap enbart på den grunden. Exakt hur detta kommer att fungera i praktiken beror därför på den slutliga regleringen och Migrationsverkets kommande tillämpning, skriver Karin Gyllenring. 

Över 100 000 personer väntar fortfarande på beslut om svenskt medborgarskap. Många av dem har väntat i flera år. Vi har mött några av dem som vill ha Sverige. Frågan är om de upplever att Sverige vill ha dem.

Läs alla intervjuerna nedan.