Vandringskonst från en självständig hundraåring

Förutom de små självporträtten i gouacheteknik så hänger två större oljemålningar av honom på utställningen. Aki Koskinen är född i Savolax i östra Finland som på sätt och vis påminner honom om Bergslagen med mycket tät skog. Flytten till kusten vid Bottenviken har påverkat motiven i hans måleri och de båda verken på utställningen heter ”Harmoni” och ”Att se stranden”. 

BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8

– Jag tycker om den öppna horisonten vid havet. Det blir som raka linjer i landskapet som jag försökt återge i de båda målningarna, säger Aki Koskinen.

Ett annat motivval visar Nina ­Kerola upp. Hennes grafiska blad med ett hus och en kvinna på är ­påverkade av att hon bor i ­Stockholm och minns sin barn­doms 1970–tal i Åbo. 

– Numera tilltalas jag av ett minimalistiskt uttryck med stora vita ytor. Tidigare var det mycket färg som gällde för mig, säger Nina Kerola.

”Hoppet ut i det okända”

Förutom fyra motiv med kvinnan och huset hänger det två grafiska­ blad med fallskärmar på ­utställningen.

– Fallskärmens form tilltalar mig. Dessutom kan fallskärmen ges olika betydelser. En sådan är hoppet ut i det okända till följd av en osäker situation som man måste lämna. Inte minst den rädsla människan känner när tryggheten­ rycks undan i tillvaron. Det tror jag de flesta som har lämnat sina hemländer, oavsett om det skett frivilligt eller under flykt, känner igen sig i, säger Nina Kerola.

Hennes kollega Carina Ahlskogs, två meter långa fotoremsa ”My country” berör ämnet på ett indirekt­ politisk sätt. Hennes huvudsakliga uttryck är i vanliga­ fall videokonst och perfomance,­ men på utställningen hänger sex fotografier som en följd av oro över den riktning som Finland har tagit de senaste åren.

– Sannfinländarnas inställning till andra folk ville jag beskriva med en blått kors målat i vintersnö som gradvis försvinner allteftersom våren tar över och deras negativa nationalism smälter bort med grönskan, säger Carina Ahlskog.

Tillbaka till betong

Den fjärde finska konstnären som var med på vernissagen var Mervi Kiviniemi som ställer ut tre vita betongskulpturer. Betong är ett material som hon arbetade mycket med för 20 år sedan och som hon nu återvänder till.

– Jag har de senaste åren arbetat med tråd och svets men ville byta material.­ Skulpturerna som är med på utställningen här i Lindesberg är inspirerade av avskalade blommor. För mig är formen det viktigaste och dessa kronbad utan ståndare och pistiller är en enkel ren form som jag ville skulptera, säger Mervi Kiviniemi.

Utställningen ”Vaellus – Vandringar” är en samproduktion ­mellan Konstfrämjandet Berg­slagen och kulturförvaltningen i Lindesbergs kommun med anledning av att Finland fyller 100 år som självständig nation i år. Dessutom är Lindesberg ett finskt förvaltningsområde sedan 2012.

Fotnot: Den femte finska konstnären på ­utställningen, Rita Pyy, var inte närvarande på vernissagen men har med två verk på ­­­”Vaellus – Vandringar.”