”Vad är poängen med mensskydd om skammen finns kvar?”

Från söder till norr, från rik till fattig. Om det är något som går igen som en röd tråd vart än man sig i världen vänder när det gäller kvinnors och flickors menstruation är det skammen. Det är vad Anna Dahlqvist kommer fram till i nyss utgivna reportageboken Bara lite blod – ett reportage om mens och makt, där hon intervjuat kvinnor och flickor i länder som Indien och Uganda.

– Jag blir så jävla arg att vi inte pratar mer om mens när det är en sådan stor grund till diskriminering och brott mot mänskliga rättigheter, säger hon till Dagens ETC.

– Problemet är att känsligheten i ämnet får allvarliga konsekvenser för flickor, särskilt i fattiga länder. De låter bli att gå i skolan kanske tre fyra dagar i månaden, kommer efter, eller så kan de inte arbeta.

Men det är inte bara utbildning och arbete som blir lidande. När skam samverkar med fattigdom går det också ut över hälsan.

BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 148 087 0

Använder gamla kläder

Stigmat kring blodet gör enligt Anna Dahlqvist att flickor och kvinnor inte vågar låta någon veta att de har mens. De använder gamla kläder som mensskydd, smusslar med de nedblodade tygsjoken, tvättar dem i smyg, kanske låter dem torka under sängen. Det blir inte rent, bakterier gror, risken för infektioner ökar.

Och det hela förvärras där det inte finns tillgång till rent vatten.

Tabut kring kvinnans menstruation tycks vara uråldrigt. Visserligen tyder mycket på att ordet tabu kommer från polynesiskans “tapu” – heligförklarat – vilket i sin tur skulle tyda på något positivt. Men tapu kan också betyda förbjudet, vilket är just vad mens blivit genom generationerna.

Benämns som ”orent”

I Bibeln benämns mensen som något orent och i det gamla Romarriket sägs mens ha förknippats med en massa negativa egenskaper.

Men vi har väl kommit längre än så, längre från vidskepelse?

– Det är möjligt att mens, åtminstone anekdotiskt och här i Sverige, blivit mer avdramatiserat. Serietecknaren Liv Strömqvist startade något när hon talade om mens i sitt sommarprat 2013. Och det har kommit någon pjäs och någon bok om det. Men frågar du dem som har mens kommer de flesta att säga att det fortfarande är präglat av hemlighållande. Se bara på alla nätforum där man tipsar varandra om hur man döljer mensen på skolan eller arbetsplatsen, säger hon.

– Om det är något jag önskar mig är att skammen runt det hela bryts. För vad är poängen med att dela ut mensskydd om kvinnorna fortfarande skäms?

Vill du fortsätta läsa?

Bli prenumerant på Dagens ETC!
Om du redan är det loggar du in här .