Vacker men orealistisk bild av Malmöpolisen

”Tunna blå linjen”. Redan valet av titel till Cilla Jackert och Sanna Lenkens dramaserie om en grupp poliser i Malmö är ett ställningstagande. Uttrycket ”the thin blue line” står för den linje som skiljer samhället från ett kriminellt kaos, och som symbol – ett blått streck – kan det bäras på kläder för att visa uppskattning och stöd för polisen.

I seriens värld ter sig polisen dock mest som en klämd liten linje mellan allmänhetens orimliga förväntningar och krav, och buset som de inte kan styra. Kommentarer om polisens arbete från sociala medier visas irriterande ofta i bild och bortsett från ett fåtal stödjande röster är det mest skäll och öppen rasism som uttrycks. Hur svårt ­polisens arbete är löper som ett tema genom serien. De försöker hjälpa, men när polisen Martin fixar en trevlig handbollsmatch för de unga kriminella uteblir de för att i stället utföra en stöt. Poliserna sätts på olika hopplösa sociala projekt som är lika effektiva som att sätta plåster på ett operationssår.