Ämnet blev frivilligt i och med den nya läroplanen 2011, vilket har gjort att många elever väljer bort det till förmån för kurser som ger meritpoäng eller högskolebehörighet.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8
– De estetiska ämnena är viktiga för elevernas utveckling och också viktiga för elevernas möjligheter att inte bara försörja sig utan också leva ett fullt liv som vuxna, sa gymnasieminister Anna Ekström till Kulturnyheterna när förslaget presenterades i februari.
”Mer än faktakunskaper”
Dock är det tveksamt om det går igenom i riksdagen, vilket har fått ett antal lärare att starta en namninsamling till stöd för förslaget.
– Bildning handlar inte bara om faktakunskaper. Estetiska ämnen är ett bra sätt att lära sig källkritik, kreativitet och kommunikation. De ger också förståelse för mediesamhället eleverna lever i, säger Jenny Koszinowski, en av initiativtagarna till uppropet, till Dagens ETC.
Hon är medielärare på estetiska programmet på De la Gardie-gymnasiet i Lidköping, där idén till ett upprop dök upp.
Jenny Koszinowski menar att det är förlegat att ha en gymnasieskola utan möjlighet till konstnärligt uttryck – och att ämnet också öppnar nya vägar till lärande i de teoretiska ämnena.
– Alla har nytta av att lära sig tänka kritiskt och att bli mer kreativ – det är ju dessutom egenskaper som många arbetsgivare efterfrågar. Kreativa verktyg skapar också fler vägar in i andra ämnen. Kreativitet och kunskap går hand i hand.
Uppropet har i skrivande stund omkring 400 undertecknare från hela landet.
”Tvingas på ungdomar”
Oppositionen anser att estetisk verksamhet ”tvingas på ungdomar” i regeringens förslag.
– Det är snarare de högskoleförberedande kompetenserna och de faktiska yrkeskompetenserna som behöver stärkas, säger Moderaternas utbildningspolitiske talesperson Erik Bengtzboe till Sveriges Radio.
Jenny Koszinowski har ledsnat på att hennes ämnen betraktas som flumämnen.
– Det är väldigt utmattande och nästan kränkande. Den som uttrycker sig så har inte tillräckliga kunskaper på området, säger hon.
Tidigare har Liberalerna sagt sig kunna stödja ett återinförande så länge ämnet inte inkräktar på undervisningen i till exempel historia eller matematik. Men L har backat från sitt stöd – trots att de 50 timmarna estetisk verksamhet ska frigöras genom att det så kallade gymnasiearbetet (tidigare kallat specialarbetet) krymper från 100 till 50 timmar.
Även Centern tänker rösta nej, trots att partiet tidigare har sagt sig vara för ett återinförande.
– Det är inte aktuellt att göra det till ett gymnasiegemensamt ämne, men det bör finnas som valbart. Vi tycker att estetiska uttryck i stället ska lyftas in i de ämnen som är programspecifika, säger Ulrika Carlsson, Centerpartiets utbildningspolitiska talesperson.
Flera hundra personer har skrivit på ett upprop för att återinföra estetisk verksamhet i gymnasiet. Vad har du att säga till dem?
– Att det är viktigare som inslag i andra kurser. Att det kan vara mer anpassat för olika elever om det inte är likadant för alla.
– Det har blivit en billig debatt om att vi är emot bildning för att vi inte tycker att det ska vara ett eget ämne. Eftersom det är valår vill man spetsa till debatten, säger Ulrika Carlsson.
I uppropet lyfts även argument fram som att Sverige är ett prisat filmland och ett framgångsrikt musikexportland.
Allt oftare hörs resonemang om att kulturen blir värdefull när den skapar arbetstillfällen – nu även från er. Behövs det sådana argument för att få gehör?
– Jag tror det. Estetiska ämnen har ett stort egenvärde eftersom de ger unga sätt att uttrycka sig – men det är inte tillräckligt för att övertyga vissa. De argumenten kan bita där talet om bildning inte räcker till, säger Jenny Koszinowski.
