Den senaste tiden har lärarnas arbetsmiljö hamnat i fokus. Från politiskt håll talas det mer och mer om att minska deras arbetsbörda. Men lärare i Stockholm vittnar om ett berg av uppgifter som ständigt växer.
Ragnar Sjölander är ordförande för Lärarnas Riksförbund i Stockholm. Han säger att lärarnas arbetsbörda har vuxit under många år.
– Det har tillkommit fler och fler administrativa uppgifter, men det är även en ökning av sådana saker som att gå rastvakt. Man äger allt mindre av sin tid mellan lektionerna.
Förra året gjorde Lärarnas Riksförbund i Stockholm en begäran om arbetsmiljöåtgärder till Arbetsmiljöverket. Myndigheten granskade situationen och krävde att utbildningsförvaltningen skulle ”klarlägga för samtliga lärare och skolledare vilka arbetsuppgifter som det åligger lärarna att utföra inom ramen för respektive lärares reglerade arbetstid”. Förvaltningen skulle också klargöra i vilken ordning lärarna ska prioritera olika uppgifter, om det inte finns tid för dem inom ramen för den reglerade arbetstiden.
– Idag är arbetsbelastningen någonting som rektorerna inte kan göra någonting åt, därför var det så bra att Arbetsmiljöverket ville ge mer ansvar till förvaltningen, säger Ragnar Sjölander.
Men i det svar som har godkänts av utbildningsnämnden och skickats in till myndigheten finns inte det som föreläggandet efterfrågade. Förvaltningen skriver att uppdraget kan skrivas ner ”om läraren efterfrågar det, eller om rektor ser ett sådant behov”.
– De rundar föreläggandet. Ansvaret hamnar ute på skolorna, precis som tidigare, säger Ragnar Sjölander.
Räcker inte till
Bo Fransson är lärare i matematik och trä- och metallslöjd på Gubbängsskolan i södra Stockholm. Där har han arbetat i 28 år.
– Jag tror att den här ökningen av administrativa uppgifter började komma med kommunaliseringen av skolan på 90-talet. Men då gjorde vi ett byte, vi lärare fick mindre undervisningstid. Sedan dess har det bara tillkommit fler uppgifter utan att man egentligen tagit bort någonting.
Han känner att arbetsbelastningen påverkar honom både personligen och i hans yrkesroll, det skapar olust och frustration.
– Jag upplever väldigt mycket stress. Man har hela tiden en känsla av att inte räcka till. Jag får ofta huvudvärk och svårt att sova.
För några år sedan gick han ner i arbetstid för att må bättre, men från och med i år jobbar han heltid igen.
– Jag har hört flera kollegor säga att de funderar på att gå ner i arbetstid.
Alla lärare på Gubbängsskolan är mentorer för tio till femton elever, med det ansvar för uppföljning som följer med det. Från och med den här terminen är Bo Fransson inte längre skyldig att skriva en så kallad individuell utvecklingsplan för alla sina elever, en förändring som Stockholms stad genomför en termin tidigare än resten av landet. Men han är osäker på hur mycket det egentligen påverkar hans situation.
– Föräldrarna har ju rätt att förvänta sig att vi ska kunna motivera betygen vi sätter, så på något sätt måste man ändå dokumentera.
Som ett exempel på de extra uppgifter som tillkommer berättar Bo Fransson om förra läsåret, då det var stökigt i Gubbängsskolans matsal. Då beslutades det att alla klasser skulle ha en lärare närvarande under lunchen.
– Det är klart att vi måste ha en trygg miljö på skolan, men det blir ännu en arbetsuppgift för lärarna. I bästa fall skulle det finnas annan personal som kunde göra en sådan sak.
Bo Fransson upplever att sådana här uppgifter inkräktar på förtroendearbetstiden, den tid som lärarna ska bestämma om på egen hand.
– Det enda sättet att få tid med all dokumentation och alla kringuppgifter är att dra ner på undervisningstiden. Men det kräver ju att man anställer fler lärare, så på det viset blir lärarnas arbetsmiljö en resursfråga.
Resurser påverkar
Precis som Bo Fransson tror Ragnar Sjölander att de ekonomiska resurserna påverkar lärarnas arbetsmiljö.
– Från förvaltningen har man sagt att skolor ska överväga om delar av administrationen kan läggas över på annan personal än lärarna. Men det här handlar om slimmade organisationer, de här personerna finns ofta inte.
Ragnar Sjölander välkomnar den nyväckta debatten om lärarnas arbetsmiljö. Han tycker till exempel att det är bra att man har tagit bort kravet på att skriva individuell utvecklingsplan. Samtidigt konstaterar han att Skolverket i sin rekommendation skriver att det går att fortsätta med den här typen av uppföljning, om skolan tycker att det är motiverat.
– Det är precis som utbildningsförvaltningens svar till Arbetsmiljöverket. Allt som görs präglas av frivillighet. En rektor som vill kan fortsätta som hittills.
Ragnar Sjölander tycker att det är positivt att en del av de administrativa uppgifterna har lyfts från lärarnas axlar. Men han menar att grundproblemet är att allt för mycket av ansvaret fortfarande ligger hos skolorna. När rektorerna ska besluta om lärarnas arbetsuppgifter måste de hela tiden ha resurser och resultatmål i åtanke, samtidigt som de ofta arbetar med en mycket ansträngd budget. Många av Stockholms skolor har haft dålig ekonomi de senaste åren. Stadshusmajoriteten skjuter till 800 miljoner till skolorna i den nya budgeten. Ragnar Sjölander tror att pengarna till stor del kommer gå till att täcka upp för de löneökningar som lärarna får i år och nästa år.
– Pengatillskottet är välkommet och angeläget men det går nog åt. Jag känner mig långtifrån säker på att neddragningarna kompenseras.
Arbetsmiljöverket har ännu inte gett sin syn på utbildningsförvaltningens svar på föreläggandet.
Erik Wiklund
"Checklistan kan fylla en viktig roll"
Lotta Edholm (FP) är skolborgarråd i Stockholm. Hon är självkritisk till hur politiken har slagit mot lärarnas arbetsmiljö, skriver hon i ett mejl till ETC Stockholm.
– De senaste årens viktiga reformer med fokus på kunskap och uppföljning har inneburit att lärarna fått nya arbetsuppgifter, utan att tidigare arbetsuppgifter minskats i tillräcklig utsträckning.
Hon säger att regeringen har kommit med flera förslag som ska minska lärarnas dokumentationskrav.
– I Stockholm har förvaltningen, efter samverkan med lärarfacken i en partssammansatt grupp, föreslagit en lång rad ytterligare åtgärder. Till exempel så avskaffas kraven att använda de så kallade stockholmsproven i matematik i grundskolan.
Lotta Edholm säger att riktlinjerna som kommit till efter Arbetsmiljöverkets föreläggande bygger på "skollagen, SKL:s rekommendationer samt på de fackliga organisationernas beskrivningar av vad som bör ingå i arbetstiden". Hon tror att den checklista över arbetsuppgifter som har tagits fram kan hjälpa lärarna att prioritera bland det som ska göras.
– Checklistan tror jag kan fylla en viktig roll för att ge läraren ett objektivt verktyg i samtal med sin chef. Det blir lättare att bedöma om arbetsuppgifterna ryms inom arbetstiden eller om något behöver lyftas bort.
Lotta Edholm delar inte bilden av att resursbrist och nedskärningar försämrar lärarnas arbetsmiljö.
– Lärartätheten i staden har legat på en relativt stabil nivå de senaste tio åren. Resurstillskottet för 2014 är så stort att skolorna kommer att ha möjlighet att utveckla verksamheten för eleverna även efter löneökningarna.
