NOVELL

Snöhögar

Publicerad 20 november, 2015

Bild: Bild: Canstock

ETC Sundsvall

Ett år kom snön tidigt. I stora mängder och med en ihållande kyla som gjorde det outhärdligt i verkstan eftersom jag aldrig fick upp värmen. Dessutom måste jag ständigt ut och skotta runt huset så till slut gav jag upp. Eftersom jag inte får något gjort i verkstan och mest är ute och skottar kan jag lika gärna se till att få betalt, tänkte jag och anmälde mig till snösvängen.

Björn Gimstedt

Jag får börja redan nästa dag. Skriver på några papper, blir lovad en timpenning på 115 kronor i timmen och sätts att åka som håll-an gubbe till två mer erfarna takläggare. Vi har centrala city som arbetsobjekt. Gamla hus fullt av tinnar och torn där istapparna hänger i drivor. Mitt jobb består i att stå på gatan och ropa: HÅLL - AN när det kommer någon bil eller människa som vill passera. Då håller de andra, som står däruppe på taket, an med att skyffla ner snö och is på gatan tills jag ropar: KLART.

Senare ersätts ropandet med visslande i visselpipa. En signal för håll-an, två för klart. Till mitt jobb hör också att så gott det går hålla gångstråken fria. Det gör jag då och då med min snöskyffel som annars mest fungerar som något att stödja mig mot. Skotta är det enda sättet att få upp värmen men jag kan bara skotta när de andra inte skyfflar ner så det blir mycket att bara stå och hänga.