Kultur & Nöje

Recension: ”Saint Maud” – smutsig väg till frälsning

Publicerad 20 november, 2020

Morfydd Clark imponerar i rollen som Maud. Bild: Bild: a24 films

Dagens ETC

I ”Saint Maud” gestaltas religiös fanatism med ett krypande obehag när en kristen sköterska försöker rädda sin motvilliga patients själ. Daniel Andrén imponeras av skådespeleriet, men förstår inte riktigt huvudrollsfiguren.

Daniel Andrén

Kristna teman och motiv är lite av en stapelvara för skräckgenren, där onda och goda krafter på ett tacksamt tydligt sätt kan ställas mot varandra och där tron på det övernaturliga allt som oftast trumfar logik och vetenskap. I Rose Glass regidebut ”Saint Maud” är den kristna tron i centrum och ont/gott-dikotomin absolut närvarande, fast här medvetet grumlig.

I en brittisk kuststad tar sköterskan Maud anställning som privat vårdare i hemmet hos den döende Amanda. De två funkar till en början bra ihop, trots att de på många sätt är varandras motsatser: Maud är tystlåten och djupt religiös, Amanda är utsvävande och cynisk. En sen kväll kommer dock kaoset på besök, i form av Amandas älskarinna.