”Skräck är bland det mysigaste man kan titta på”

– Skräck är bland det mysigaste man kan titta på, säger han.

Att trycka igång ett avsnitt av deras gemensamma podcast Vargtimmen ska vara som att tjuvlyssna på ett privat samtal mellan två kompisar. Underrubriken ”nostalgi, löst tyckande och akademisk analys” är ord som Tomas Arvidsson tycker summerar innehållet ganska väl. Men att skräckfiktion generellt betraktas som en slags skräpkultur är en bild som han inte nödvändigtvis vill förstärka.

– Jag kan titta på skräck av massa olika anledningar, det är inte alltid för att man ska bli så rädd som möjligt. De analoga effekterna i gamla 80-tals body horror-filmer – det finns ju inga otäcka tendenser i dem. Det är  bara mys och trivsel och nostalgi till hundra procent.

Skräck och rädsla är trots allt något de tar på största allvar och Tomas Arvidsson understryker att temat inte begränsas till enbart film.

Kannibaler och kärlekspar

I poddavsnitten, som är upp emot 100 minuter, diskuterar vännerna såväl läskig litteratur och obehaglig musik som filmproduktioner inom skräckfiktion. Paranoia, bårhus, kannibaler och kärlekspar är bara några av de ämnen som betas av.

Sedan starten för två år sedan har de byggt upp en lyssnarkrets på omkring 2 000 personer. Även om avsnitten kräver viss akademisk förförståelse försöker duon att nå en så bred publik som möjligt.

– Det är klart att det är skräckfantasterna som lyssnar på oss i första hand, säger Tomas Arvidsson.

Intresset för skräckfiktion har han och Lars Martinsson delat sedan länge. Under uppväxten utforskade de ofta mörkret genom filmen och litteraturens värld, och kicken de fick från att skrämma upp varandra och sig själva är fortfarande vad som driver dem i poddproduktionen, 25 år senare.

– En stor del i att konsumera skräckfiktion i dag är därför den rent nostalgiska. Sedan är det också underhållning, en slags verklighetsflykt, säger Tomas Arvidsson.

Som julafton

Om oktober är årets skräckmånad så är Halloween julafton för honom. Finns det något tillfälle när man ska insupa läskigheter så är det när det när Göteborgsregnet vräker ner och kylan gör sig påmind.

– Det är nu man ska gotta ner sig i soffan och konsumera skräck. Att göra sak av det är något positivt. För mig och Lasse har det blivit lite tradition kring det, säger Tomas Arvidsson.

Att skräckkonsumtionen ökar när nyheterna blir ”tillräckligt otäcka” är ett sätt att hantera omvärldens otäckheter, menar han. Och att vi fascineras av sådant som skrämmer oss tror han handlar om att rädsla helt enkelt är en känsla som sitter i ryggmärgen.

– Att uppleva den under uppstyrda förhållanden och samtidigt kunna trycka på stopp, det är nog något väldigt nyttigt med det. Många drar ju paralleller mellan komedi och skräckfilm eftersom det är så direkta fundamentala känslor man spelar på.

Vissa hoppar bungyjump, andra tittar på skräck. Oavsett vad som triggar adrenalinet vill Tomas Arvidsson inte översätta rädslan som kan upplevas genom fiktionen till sin egen vardag.

– Glädje är en känsla som kan uppnås genom fiktion, skratta gör man ju gärna. Men att vara genuint rädd för ett machetemonster slipper man helst vara i verkligheten, säger Tomas Arvidsson.