Satsningarna i kulturbudgeten går till krigsberedskap och AI

Kulturminister Parisa Liljestrand har fått hård kritik från svenska kulturskapare. Hon har anklagats för att ignorera kulturens behov, för att föra en politik som riskerar att döda teaterscener och konsthallar och för att vara nonchalant mot landets konstnärer.

Idag presenterade regeringen vårens budget. Där framkommer att vissa satsningar ska göras på kultursektorn, men dessa går främst till att stärka det civila försvaret.

Bidraget till litteratur och kulturtidskrifter ökar visserligen med tio miljoner. Regeringen motiverar ökningen med att svenska elevers kunskaper i läsförståelse försämrats och att fler ”läsfrämjande insatser” bör genomföras. Ökningen finansieras dock genom att ett annat utgiftsområde, ”Utbildning och universitetsforskning”, minskar med motsvarande belopp.

I kulturbudgeten upprepas på flera ställen att regeringen vill ”utveckla förmågan i det civila försvaret” genom att utse fler myndigheter till så kallade beredskapsmyndigheter. Två av dessa är Riksarkivet, som har har ansvar för den statliga arkivverksamheten och för arkivvården, och Riksantikvarieämbetet – den myndighet i Sverige som leder och stöder arbetet med att bevara, använda och utveckla kulturarvet.

Anslaget till Riksarkivet höjs med tolv miljoner och anslaget till Riksantikvarieämbetet med två miljoner. Satsningarna ska gå till kommande insatser inom civilt försvar för kulturarvssektorn, till att träna svenska språkmodeller för AI och till digitalisering för att säkerställa tillgången till samhällsviktig information i händelse av kris eller krig.