Recension: ”Leave no trace” är rörande och välspelad

Debra Granik gjorde sig ett namn med ”Winter’s bone” (2010), där Jennifer Lawrence fick sitt genombrott som i ­rollen som en fattig tonårstjej som måste slåss för sin familjs överlevnad. Temat är bekant även i ”Leave no trace”, som handlar om Tom och hennes pappa Will. Han är krigsveteran och vill leva utanför civilisationen. Därför bor de bor i ett tält i skogen och tränar på att gömma sig i vegetationen i fall någon skulle komma och leta efter dem. Och en dag är det en terränglöpare som slår larm – varpå polis och sociala myndigheter snart är på plats.

Trots att de båda envist hävdar att de vill bo i skogen och inte far illa av det måste de lämna det livet bakom sig. De får en bostad, en plats i skolan respektive jobb på en julgrans­odling och hyresvärd som tar med dem till kyrkan. Ändå har den PTSD-drabbade Will har svårt att känna sig bekväm. En dag säger han åt Tom att packa sin väska och så flyr de ut i vildmarken igen.