Mångfald i film ger klirr i kassan

BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8

Baker Karim, som själv har många års erfarenhet som filmkonsulent på Svenska filminstitutet och har drivit frågan om mångfald i film, menar att det finns en marknadslogik i USA som säger att om demografin ser ut på ett visst sätt så speglas också filmen efter det. Han påpekar att han inte är för marknadslogik generellt, men menar att det i här fallet blir logiskt.

– Det blir svårt att behålla filmer som bara ser ut på ett sätt, som blir överdrivet patriarkala eller vithetsnormativa. När de idéerna inte passar in i samhället längre, då anpassar sig marknaden till verkligheten, säger han.

Svårt relatera till stereotyper

När undersökningsföretaget Miko släppte en rapport på uppdrag av Svenska Filminstitutet 2015, visade den att av 800 karaktärer som studerats på vita duken var endast 7 procent invandrade svenskar eller barn till invandrade svenskar eller tillhörande en minoritet. Rollerna var också ofta stereotypa.

Skådespelaren Richard Sseruwagi har arbetat som skådespelare i Sverige i över 30 år. Han är mycket kritisk till att utvecklingen går så långsamt i ett mångkulturellt land som Sverige och vill se mer mångfald i kulturen.

– Jag vill att när mina barnbarn tittar på tv ska de kunna se andra svenskar som ser ut som dem. Det ska finnas offentliga personer som de kan relatera till, så att de kan bygga upp en självkänsla och känna att de kan vara den personen som de ser på tv, säger Richard Sseruwagi.

Marginella förändringar

Baker Karim menar att den långsamma utvecklingen i Sverige bland annat beror på att människorna i branschen inte är lika utbytbara som i andra länder och att det finns ett motstånd mot förändring som kan relateras till att delar av det etablerade Filmsverige känner sig berättigade till resurserna och att det finns en inbyggd logik som gör att det är samma personer som får tillgång till resurser om och om igen.

– Motståndet mot att släppa in fler röster i svensk film är fortfarande stort eftersom svensk film verkar lite som ett nollsummespel. De personer som känner att de vill uppdatera sig, blir förändringar i marginalen. Vi får känslan av förändring men ingen riktig förändring, säger Baker Karim.

Behövs en föryngring

Att ta fram statistik, rapporter och satsa på mångfaldsprojekt, är olika exempel på politiska verktyg för att försöka komma förbi den obenägenhet för förändring som finns, konstaterar Baker Karim. Han menar att det är en kultur som måste förändras i grunden:

– Det som kan driva förändringen är en föryngring av filmkåren och det sker ett generationsskifte nu. Det är den strimma hopp man kan ha.

Richard Sseruwagi menar att Kultursverige måste vakna och inse att Sverige är ett mångkulturellt land där alla medborgare ska vara både inkluderade och representerade.

– Du bygger inte ett land, en nation eller hem där du diskriminerar eller skiljer folk från folk. Då kan du inte bygga ett samhälle, då kan du inte bygga ett land, säger han.