Abramovićs utställning är en ren knock-out

En kvinna sitter på en stol och sliter sitt hår med en borste. "Konsten måste vara vacker, konstnären måste vara vacker", upprepar hon för sig själv, allt mer våldsamt. Tussar av hår fastnar i borsten och energin som omger hennes avgränsade kvadrat är laddad. Längre bort – i ett mörklagt rum – sitter en annan kvinna som varsamt rengör ett skelett. Smutsen droppar sakta ner på golvet. Bakom det röda sammetsdraperiet ligger en stor hög med djurben som härleder till "Balkan Baroque", den performance Abramović gjorde under Venedigbiennalen 1997. Den jugoslaviska paviljonen vägrade befatta sig med hennes verk – i stället hölls det i den internationella sektionen, fick enorm uppmärksamhet och tilldelades det prestigefyllda Guldlejonet. I fyra dagar satt hon på toppen av högen, helt klädd i vitt, och skrubbade benen rena från blod. Besökare chockades av stanken av ruttnande kött. På Moderna museet är lukten minimal, men gestaltningen lika makaber.

BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS