– När historien ska skrivas hör man inte sällan att det inte fanns några kvinnor och att det är därför de inte finns med. Där tror vi att det här lexikonet kan spela roll, det gör att man inte kan komma undan med att säga att det inte fanns några kvinnor. Vår utgångspunkt är att de fanns, och vårt uppdrag är att lyfta fram de här insatserna, säger Maria Sjöberg, professor i historia vid Göteborgs universitet.
Hon är en av dem som leder arbetet med att ta fram ett digitalt kvinnobiografiskt lexikon där svenska kvinnors bidrag till vetenskap, litteratur, politik, filosofi och populärkultur ska göras tillgängliga för både allmänhet och forskare.
Som exempel på kvinnor inom musiken som har en självklar plats i lexikonet nämner hon bland annat Ulla Billquist, som var Sveriges kanske kändaste sångerska under andra hälften av 30-talet och krigsåren.
– Ulla Billquist borde absolut få en artikel i det här lexikonet. Vi kommer också att kunna uppmärksamma Ingegerd Gunnarsdotter som är en bondkvinna om levde i slutet av 1600-talet och som via sin son förmedlade den muntliga traditionen av ballader, som han tecknade ned. Det är två namn inom musiken. I övrigt kan man tänka sig att Eva Andén som är Sveriges första kvinnliga advokat kommer att finnas med, säger Maria Sjöberg.
Sverige långt ifrån först
Hon säger att kriterierna för att komma med i lexikonet på många sätt liknar dem som används av svenskt biografiskt lexikon, det personhistoriska uppslagsverket som ges ut av Riksarkivet.
– Men vi tar även särskilt upp kvinnor som har arbetat för kvinnors ekonomiska och politiska rättigheter. Vi tror att det är ett värde i sig att dels lyfta upp förbisedda kvinnor, men också att samla alla på samma ställe i ett digitalt lexikon. Det betyder ju att man får en uppfattning om att det är väldigt många kvinnor genom historien som har gjort en väldig massa, trots att de inte har haft samma möjligheter som män, säger hon.
Trots att Sverige är internationellt känt för sin jämställdhet är vi långt ifrån först med att skapa ett kompletterande lexikon där kvinnor lyfts fram. Där har länder som England, Nederländerna, Österrike, Australien och Danmark varit snabbare.
– Man kan fundera över varför sådana här initiativ inte lett till projekt i Sverige tidigare. Det här borde ha fått pengar för tio år sedan. Det är verkligen på tiden kan man säga, säger Maria Sjöberg.
Kvinnobiografiskt lexikon
• Projektet Svenska kvinnor on-line, från medeltid till nutid. Svenskt kvinnobiografiskt lexikon på svenska och engelska har fått 5,7 miljoner kronor av Riksbankens jubileumsfond.
• Både historiker och litteraturvetare ska under två år vaska fram listor på vilka kvinnor som bör vara med i det digitala lexikonet.
• Därefter sker ett urval och artiklar om de utvalda kvinnorna skrivs. Sammanlagt räknar man med att 1 000 artiklar kommer att ingå i projektet.
Tanken är att lexikonet ska finnas på både svenska och engelska och vara tillgängligt gratis på webben och länka till andra uppslagsverk, arkiv och museer.
