Förra året hade Kungliga Biblioteket i sin årliga rapport Nationalbibliografin i siffror ett tema om utgivningen av klimatböcker. Av alla böcker som fångats upp med klimattema står fackböckerna för vuxna för drygt åttio procent av titlarna. Klimatromanerna är betydligt färre men utgivningen ökade 2018 och kom upp i fjorton romaner 2019.

Ylva Sommerland arbetar med att ställa samman Nationalbibliografin i siffror på Kungliga Biblioteket. Hon betonar att det bara är böcker som klassificerats med vissa klimatrelaterade ämnesord som kommer med i statistiken. Vad som är en ”klimatbok” kan bedömas på olika sätt och det kan finnas relevanta böcker som inte fångas upp. Ett exempel är poesi som är en genre där ämnesord inte används särskilt mycket. I Nationalbibliografins statistik finns bara en poesibok med men det ges ut mer klimatlyrik än så.

Enligt Ylva Sommerland har det totala antalet klimatböcker inte ökat i samma takt som frågans närvaro i media.

– Man skulle ju kunna tro att det ökat väldigt mycket de senaste åren men generellt har det skrivits ganska många böcker om de här frågorna under hela tioårsperioden, säger Ylva Sommerland.

När det gäller antalet romaner ser det annorlunda ut och även när det gäller antalet titlar med svensk anknytning som gavs ut på andra språk. År 2019 ökade sådana titlar med klimattema kraftigt. Detta år gavs det ut nästan dubbelt så många klimatböcker med svensk anknytning som de andra åren tillsammans. Nästan alla handlar om Greta Thunberg. Bara en av titlarna är ett svenskt original, de andra har skrivits på engelska, tyska och italienska och sedan översatts till andra språk.

Paul Tenngart är lektor i litteraturvetenskap vid Lunds universitet och deltar i forskningsprojektet Narrating climate futures. Enligt honom ligger utgivningen av svensk skönlitteratur med klimattema på efterkälken jämfört med en del andra länder.

– Mitt intryck är att den svenska utgivningen har legat efter jämfört med andra länders. Klimatfiktion har länge varit ett begrepp på de anglosaxiska marknaderna och i Tyskland och Frankrike men har kommit senare hit, säger Paul Tenngart.

Det gäller dock inte på samma sätt för barn- och ungdomslitteraturen. Av runt 80 barn- och ungdomsböcker som finns med i Nationalbibliografins statistik för åren 2010-2019 var nästan 70 skönlitterära berättelser, alltså betydligt fler än klimatfiktionen för vuxna.

– När jag började leta efter de här böckerna i Sverige så var det i ungdomslitteraturen som jag framför allt hittade den. Mats Wahl och Stefan Casta är exempel på författare som kom ganska tidigt med klimatfiktion för ungdomar, säger Paul Tenngart.

Litteraturvetaren blev positivt överraskad av siffrorna i Nationalbibliografins sammanställning. Han hade förväntat sig ett lägre antal klimatböcker i den svenska utgivningen.

– Jag blev lite förvånad över siffrorna men också väldigt glad över dem. Jag tycker det är viktigt att klimatdiskussionen hamnar i centrum, säger Paul Tenngart.

15 romaner med klimattema

Allting växer av Lyra Koli, Modernista

Ett nytt Atlantis av Ursula K. Le Guin, Novellix

Mitt klimatkatastrofala liv av Saci Lloyd, Bonnier Carlsen

Vinter av Ali Smith, Atlas 

Det som inte växer är döende av Jesper Weithz, Natur & Kultur 

En framtidsoptimistisk roman av Jesper Weithz, Ordfront

Hetta av Ian McEwan, Brombergs

Minnet av vatten av Emmi Itäranta, Modernista 

Vad gör dina barn när du sover? av Mikael Strömberg, Lind & Co

Ättlingarna 1-3 (Hotet, Kampen och Flykten) av Mats Söderlund, Rabén & Sjögren 

När havet steg av Yvonne Waern, Fabelfarmor

När isarna smälter av Joel Baqué, Sekwa Förlag 

Dolt hot av Viktor Ellerstrand, Bokförlaget Mormor

I väntan på syndafloden av Carl Öhlén, Nomen 

Ödmården av Nils Håkansson, Bonniers

Den här artikeln kommer från ETC nyhetsmagasin

Vill du prenumerera för under 16 kronor numret?
Här kan du teckna en prenumeration.