Kultur & Nöje

Historiens spår och relationers sårighet

Publicerad 6 januari, 2018

”När Kincaids romanfigur Xuela bestämmer sig, kompromisslöst och ibland hänsynslöst, för att älska sig själv när ingen annan gör det, är det en radikal kärlekshandling”, skriver Anna Remmets. Bild: Bild: Tomas Oneborg/SvD/TT

Dagens ETC

Jamaica Kincaids författarskap har unga kvinnor i centrum och rör sig kring slaveriets och rasismens sår, vilka fortfarande i högsta grad är öppna på författarens, och många av huvudpersonernas, hemö Antigua. De ofta snåriga och ibland förgiftade relationerna mellan mödrar och döttrar intar också en central plats.

Anna Remmets

När en läser den amerikanska författaren Jamaica Kincaid, född 1949 som Elaine Potter Richardson, utkristalliserar sig snart två röda trådar i författarskapet, två ådror som förser hennes berättelser med blod. Den ena är platsen där hon föddes och bodde tills slutet av tonåren: den västindiska ön Antigua. Denna plats förekommer i nästan alla hennes böcker, ibland som skådeplats, ibland som minne och arvedel.