Kultur & Nöje

Fulla, skitiga & elaka

Publicerad 23 augusti, 2022

Bild: Amazon Prime

Dagens ETC

Superhjältar med dödsångest och tunga missbruksproblem, superhjältar som fastnar i sin egen grandiosa självbild, som blir fascister och allmänna as – i två aktuella tv-serier dekonstrueras superhjälten som arketyp. Jon Weman har sett ”Umbrella Academy” och ”The boys” och fascinerats av nya grepp och svidande satir – men i slutändan förändrar aldrig superhjältar världen på riktigt.

Jon Weman

Ingen figur är mer reaktionär än superhjälten, påpekar antropologen David Graeber i en utvikning om populärkultur i boken ”Utopia of Rules”. Stålmannen försöker aldrig skapa, bygga eller uppfinna något, än mindre omstöpa samhället. Det bästa han kan komma på att använda sina otroliga krafter till är att ”bekämpa brott”.

Prototypen för superhjältar går att hitta i några av de äldsta verk som alls bevarats ur mänsklighetens berättartradition. Hos en karaktär som Achilles finns likt hos de moderna versionerna, klart definierat vilka krafter som skiljer honom från vanliga människor och en bakgrundshistoria som förklarar hur han fått dem. Och karaktärstypen visar fortfarande inga tecken på att förlora sin attraktionskraft; sedan millennieskiftet har den tvärtom fullständigt tagit över bioduken.