Kulturdebatt

Förtjänar den svenska litteraturen verkligen en kanon?

Publicerad 27 oktober, 2022 (Uppdaterad 29 oktober, 2022 )

Bild: Montage. TT

Dagens ETC

De senaste veckorna har idén om en kulturkanon debatterats intensivt. Frilansjournalisten Teodor Stig-Matz går till botten med varför ”gemensamma referensramar” är en usel grund att bygga ett samhälle på. Och funderar över om svensk litteratur verkligen är av så stor betydelse att den ska hedras med en officiell kanon.

Teodor Stig-Matz

I måndags intervjuades den nya kulturministern, Parisa Liljestrand (M), i SVT:s Kulturnyheterna. Mest uppmärksammat blev att hon inte visste vem Ruben Östlund är, en okunskap som skapade avundsjuka bland dem av oss som är småtrötta på snyggt filmad men ganska grund satir över krisande medelåldersmän.

Resten av intervjun hamnade lite i skymundan av fadäsen, men hon fick också tillfälle att försvara det kontroversiella införandet av en kulturkanon. Och som hon försvarade det! En lista på viktiga svenska verk kommer att ena landet. I en tid av gängskjutningar och polarisering är det viktigt med ”gemensamma referensramar”. Snart kommer buset att sluta råna växlingskontor och börja citera Almquist, eller i alla fall citera Almquist medan de rånar växlingskontor, det går minsann an!