BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8
– Det är jätteroligt och jag hoppas verkligen att boken kommer till användning. Med hjälp av seriemediet får man fram saker som är svåra att få fram i text eller när man pratar. En del av Kalles bilder är helt geniala, säger Lena Berggren, som är en av Sveriges ledande forskare på ämnet fascism.
Drabbande serierutor
Kombinationen av ett allvarligt budskap tillsammans med roliga och drabbande serierutor är ett effektivt berättarsätt. I en ruta i boken står en man och håller ett förmanande finger i luften, med repliken ”Jag delar inte dina åsikter, men är beredd att dö för din rätt att uttrycka dem”, samtidigt som en grupp svartklädda figurer smyger fram och klubbar ner honom så att blodet skvätter. Brutalt, men tankeväckande. Tecknaren Kalle Johansson har ett brinnande intresse för politik och har gjort dokumentära serier förut. Idén till boken om fascism föddes ur en frustration:
– Det har pratats mer och mer om fascism, men samtidigt är det väldigt få som vet vad det betyder. Det leder till en sådan förvirrad diskussion, och de rörelser som är fascistiska i dag kommer undan med det, eftersom att folk inte känner igen vad fascism är.
Kalle Johansson kontaktade Lena Berggren. De hade ett låååångt samtal på kulturhuset Väven, och med det som grund skapades serieboken, där Lena fungerar som ciceron och expert.
Boken tar avstamp i fascismens födelse i Italien och nazismens framväxt i Tyskland. Enkelt och tydligt redogör Lena och Kalle för fascismens kännemärken; som att det är en framåtblickande ideologi, där nationen ska födas på nytt med en stark nationell identitet och en ny samhällsstruktur. Boken lyfter särskilt fram föreställningen om kulturnationalism, alltså att en nation skulle ha ett naturligt folkslag med en medfödd kultur och identitet.
– Den idén leder till att man måste göra sig av med de som inte passar in – det är centralt i fascismen och en väldigt farlig idé, säger Kalle Johansson.
Lena Berggren säger att dagens fascister ofta verkar i en ideologisk gråzon.
– Alla politiska ideologier består av flera drag som sitter ihop med varann. En långtgående nationalism är inte med nödvändighet fascism, men en nationalism som sitter ihop med ett avvisande av universella mänskliga rättigheter, tillsammans med en skeptisk inställning till den liberala rättsstaten – där börjar vi tala fascism. Eller när nationen kommer i första rummet, och där vissa inte får ta del av nationen för att de tros vara så annorlunda att de inte kan komma in i kulturen.
Ofta parlamentariskt
De fascistiska rörelserna jobbar numera ofta parlamentariskt, trots att fascismen egentligen är en revolutionär ideologi:
– Man arbetar inom det parlamentariska systemet och kan utnyttja det för att kullkasta det. Det är precis den utvecklingen som vi ser i Ungern, Polen och Turkiet. Det är folkvalda partier som när de kommer till makten börjar erodera systemet inifrån.
Vad vill ni att läsarna ska ta med sig från boken?
– Fascister säger själva att de vill skapa en bättre värld, så om man har en bild av att fascism är ondska så blir det svårt att känna igen en fascist, för de säger ju att de vill lösa alla samhällsproblem. Det är väldigt viktigt att veta – de beskriver sina idéer som positiva, säger Kalle Johansson.
– Att fascismen är ganska komplex – den handlar inte bara om rasism och världsherravälde. Det är en ideologi som fortfarande lever. Det är viktigt att ta den på allvar och att demokratin inte bara lägger sig platt, men det är tyvärr det som vi håller på att göra, säger Lena Berggren.
Nu tänker jag på Bokmässan i Göteborg och Nordiska motståndsrörelsen i Almedalen…
– Att släppa in dem på bokmässan och i Almedalen med hänvisning till yttrandefrihet är dumheter. Det är naivt och bygger på en missuppfattning om vad yttrandefrihet är. Deras friheter kränks inte om arrangörerna inte släpper in dem, eftersom de fortfarande har möjlighet att uttrycka sig i sina egna kanaler, säger Lena Berggren och rösten blir skarp.
– Vi utgår ofta ifrån att demokratin är given, att vissa värden och rättigheter är givna. Fascismen utgår ifrån en annan logik. Vi är vana i sekulära länder vid att man kan föra rationella samtal. Fascismen har en rationalitet, men också en väldigt känslomässig sida. Det gör att vi pratar förbi varandra. Om man ska ta debatten och tänker att det är ungefär som att debattera med en radikal SSU:are, så … är det inte det. Då kanske man i stället ska lägga sin tid på att granska och förstå – så här funkar fascismen.
