En kärlekshistoria och queerfeministisk essä

När författaren Linda Skugge för många år sedan skulle parafrasera den sexistiska kritiken av hennes författarskap valde hon att själv beskriva den nya boken med den ironiska titeln Det här är inte en bok som "bekännelselitteratur" och "mensdravel". Dessa två ord fångar in de stigman som omger litteratur skriven av kvinnor med autofiktiva förtecken. Medan självbiografiska inslag hos manliga författare traditionellt upphöjts till allmängiltighet så har de hos kvinnliga tagits emot som någonting kladdigt privat. Och vad gäller "mensdravel", i betydelsen skildringar av graviditet och barnafödande så är dessa smått skambelagda från såväl patriarkalt som feministiskt håll. I det förstnämnda fallet för att erfarenheterna betraktats som triviala och i det sistnämnda för att det funnits en frustration över det som uppfattats som ett befästande av barnafödande som något essentiellt och oumbärligt för den kvinnliga erfarenheten. 

BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS