Idrottsforskare har länge varit intresserade av hur den naturliga miljön påverkar idrottare. Ett exempel är intresset för höghöjdsträning som växte inför OS i Mexico City 1968. Eftersom tävlingarna skulle genomföras på mer än 2 000 m.ö.h. inledde forskargrupper världen över studier som handlade om hur idrottarna skulle prestera på hög höjd. Jämförande undersökningar gjordes även av hur idrottare som bodde och redan tränade på hög höjd respektive låg höjd presterade. Även andra studier som belyste hur prestation påverkades av idrottares omgivningar har gjorts. Gemensamt för studierna har varit att naturen har tagits för given, medan den idrottande kroppen har setts som något som påverkas av denna.
Att människans påverkan på naturen inte var någon stor fråga för idrottsforskarna under mitten av 1960-talet var kanske inte så konstigt. En del av dem hade möjligen läst Rachel Carsons bok ”Tyst vår” som kom ut första gången på engelska 1962. Där beskrev Carson de förödande effekterna av människors användning av bekämpningsmedel, såsom DDT, som genom att utrota insekter även skulle leda till fåglars död och en tyst vår. Liksom många i sin samtid, även naturvetenskapliga forskare och politiker, förutsåg idrottsforskarna inte att människans påverkan på naturen kunde leda till en global miljökatastrof. I boken ”Den gröna vändningen” visar David Larsson Heidenblad att miljöfrågornas stora samhälleliga genombrott kom några år senare, mot slutet av 1960-talet, vilket manifesterades genom FN:s första konferens om den mänskliga miljön som inleddes den 6 juni 1972 i Stockholm.
Trots att miljöfrågorna har femtio år på nacken är det fortfarande frågor om naturens påverkan på mänsklig prestation som upptar idrottsforskningen och medias rapportering om idrott. Under OS i Beijing 2008 studerades exempelvis hur idrottarna påverkades negativt av luftföroreningarna och inför nästa års vinter-OS i samma stad rapporteras redan om de farliga utsläppen. Artiklar om klimatförändringar såsom torka och översvämningar har duggat tätt under sommaren 2021, men frågor om vilka klimatavtryck som lämnas av EM eller OS ställs sällan. Istället har diskussionen handlat om hur det är att träna och tävla under extrem hetta och luftfuktighet. Inför fotbolls-VM för herrar i Qatar 2022 har kritiken handlat om den slavliknande arbetssituationen för alla de som bygger arenorna, men även om den extrema värmen som råder i juni och juli. VM ska därför äga rum i december och på kylda arenor för att skydda fotbollsspelarnas hälsa.
Kanske är det inte så konstigt att människans påverkan på naturen inte stått i centrum för idrottsorganisationerna, forskningen eller media. Idrottens och inte minst de Olympiska spelens motto har sedan de moderna spelen infördes i slutet av 1800-talet varit Citius, Altius, Fortius – snabbare, högre, starkare – och träning och tävling har bedrivits för att pressa gränser för snabbhet, höjd och styrka. Men det är värt att påminna om att dessa strävanden delvis begränsats av andra paroller för idrotten såsom Fair Play och jämlikhet. Idrottens hållbarhetsmål relaterade till ekonomisk och social hållbarhet visar att idrott och politik är nära sammanflätade och att idrottens organisationer liksom media och forskarna kan rikta blicken mot andra frågor än vem som springer snabbast och hur någon kan träna för att nå dit.
Stora mästerskap skulle kunna vara bra tillfällen att föra frågan om idrottens miljöpåverkan högre upp på dagordningen. Miljontals åskådare följer tävlingarna, sponsorer satsar stora summor och media är närvarande. Det skulle vara möjligt att räkna på vilket ekologiskt fotavtryck som leder fram till varje medalj eller rapportera om hur olika nationers idrottare reser, äter och dricker under mästerskapen. IOK, den Internationella olympiska kommittén, har stor makt. Det framgick inte minst av att OS i Tokyo drevs igenom trots att japanerna var tveksamma och att de ekonomiska kostnaderna för att bedriva spel med tomma läktare kommer att vara enorma. Den makten kan användas för att påverka klimatförändringarna i en positiv riktning.
Den här artikeln kommer från ETC nyhetsmagasin
Vill du prenumerera för under 16 kronor numret?
Här kan du teckna en prenumeration.
