Byråkratikritiken har tillhört högern. Montera ned den ineffektiva statliga styrningen och fram för marknadsmekanismer och näringslivets effektivitet! Istället för gråa byråkrater – osynliga händer, konkurrens och nedsippring! Men samhället har inte blivit mindre byråkratiskt i takt med nyliberalismens genomslag, utan mer – byråkratin ser bara annorlunda ut. Vi har ett skriande behov av en byråkratikritik från vänster, skriver David Graeber och sedan skrider han till verket med ett första viktigt bidrag till den diskussionen.
Antropologen och aktivisten David Graeber, blev känd för en bredare publik med tegelstenen Skuld – De första 5 000 åren, en gedigen genomgång av skuldekonomins och pengars historia. Han har varit delaktig i Occupy-rörelsen och skrivit flera böcker, bland annat om ökningen av fullkomligt meningslösa jobb. Nu riktar han ljuset mot byråkratin och menar att vi lever i den totala byråkratiseringens tid, statliga insatser för att minska statlig inblandning har endast gett upphov till mer regleringar. Den fria marknaden kräver upprättandet av förvaltningsstrukturer som garanterar avkastningen, såväl nationellt som globalt. På det globala planet har stora byråkratiska kolosser växt fram, som IMF, Världsbanken och WTO i syfte att omreglera nationella marknader. Att tala om avregleringar är enlig DavidGraeber högst missvisande. För det handlar sällan om en minskning av regleringar när en sektor marknadsanpassas. En mer rättvisande term vore omreglering.
David Graeber går så långt att han benämner det som Liberalismens järnlag. Som ett exempel som följer denna järnlag tar han Sovjetunionen som efter upplösningen och den totala marknadsanpassningen lyckades åstadkomma en dramatisk ökning av antalet byråkrater.
Skillnaden mellan gårdagens och dagens byråkrati är att byråkraterna inte längre arbetar i staten. De arbetar i allt större utsträckning bankerna och företagen med att tolka lagar och förordningar.
Det är lätt att hitta paralleller till det David Graeber skriver om i det svenska samhället och de senaste årens utveckling. Jag tänker osökt på hemtjänsten, där jag en gång arbetade. Hur äldre kollegor berättade att man förr gick hem till de äldre och helt enkelt hjälpte dem med vad de behövde ha hjälp med. Ena gången var det handling, nästa gång byte till vårgardiner. Numer mäts och prövas varenda insats av en biståndsbedömare och anställda på hemtjänstföretag ska inte göra en millimeter mer än vad som står i kontraktet. David Graber skriver om det byråkratiska löftet om tillförlitlighet och opersonlig rättvisa när allt fler yrken underkastas krav på examensbevis snarare än praktisk kompetens och jag tänker på omregleringen av skolan och lärarlegitimationerna och den totala anhopning av pappersarbete som följt i dess spår. Det som läsningen av David Graeber ger är framför allt ett par nya glasögon att betrakta samhället genom. Plötsligt ser man den överallt, byråkratin i marknadens tjänst.
I en av essäerna ställer sig Graeber frågan varför det inte finns flygande bilar, som varje science fictionskildring av dagens samhälle innehållit. Varför har de ännu inte kommit? Den ena förklaringen hittar han i just byråkratin. När näringslivets byråkratiska metoder för att mäta effektivitet sedan flyttar in på universiteten läggs en våt filt över kreativitet och nyfikenhetsdriven forskning. Konkurrens införs på alla nivåer, projektidéer ska marknadsföras. Briljanta, excentriska och opraktiska medarbetare försvinner, kvar blir de som kan bygga sitt varumärke och sälja sina idéer, som om de redan visste vad de skulle upptäcka. Inte ett recept för oväntade vetenskapliga genombrott och de flygande bilarna väntar vi fortfarande på.
Detta är just en samling essäer med olika infallsvinklar, inte ett samlat grepp på hela frågan om byråkrati, dess struktur, funktion och historia. Man kan inte vänta sig en lika inträngande och djupgående genomgång som i Skuld. Men det här är början till en diskussion. En diskussion som David Graeber har så rätt i att vi har ett skriande behov av.
PRENUMERERA PÅ ETC HELG
Den här artikeln kommer från veckans ETC Helg.
Vill du prenumerera för under 16 kronor numret?
Här kan du teckna en prenumeration.
