Jag skrev en positiv text i Dagens ETC om hur väl jag själv blivit bemött, hur personalen slet, vilka otroliga förmåner det svenska samhället (också) bjöd.

Det borde jag inte gjort, tyckte somliga. Det var att springa med huvudet före rakt in i ett rådande tabu. Det är trångt i den sverigedemokratiska åsiktskorridoren! Och strax tog en hoper nättroll reda på min privata mejladress – inte ETC:s – och började mata på med budskapen. Jag hade förstås haft specialförmåner och dyra privata försäkringar, alternativt var jag blind på bägge ögonen, dum i huvudet och/eller mutad av pk-vänstern. Allt fritt uppfunnet. (Och det ska ni veta grabbar att efter att ha läst en halv rad av era respektive fantasier blockade jag er för tid och evighet, men sker det igen hyr jag in en hacker och hänger ut era namn.)

Och sedan funderade jag. Det är naturligtvis inte så att jag aldrig hört talas om väntetiderna på Söderakuten eller svindlerierna på Karolinska – men det är inte hela sanningen, det vet alla som upplevt offentlig vård i andra länder. I öst där man måste muta doktorer för att över huvud taget få dem att göra sitt jobb, där anhöriga måste komma med maten till patienter på sjukhus. I väst där man får betala extra för vartenda plåster och där en oplanerad graviditet kan knäcka familjeekonomin för många år.

Så jag tänkte efter. Det måste finnas en politisk orsak till detta idoga hackande på den svenska välfärden. Det här är min teori: Om man är ett parti med ett mycket vagt och rätt okänt partiprogram, som egentligen bara har en stor fråga – stoppa invandringen – då passar det bra att stämma in i allmänfolkligt missnöje på ett centralt område och helt enkelt lägga beslag på frågan för egen partipolitisk vinning. Marktrupper skickas ut för att i alla fora bygga upp en bild av det raserade välfärdssverige. Och just detta pågående ras ska Partiet kraftfullt ta hand om när man väl fått iväg alla invandrare ur landet, utlovas det.

Det verkligt chockerande är att detta verkar gå hem i stugorna. Ingen ställer till exempel i dag några frågor om den nya PI, den Politiskt Inkorrekta eliten, som tar taxi för hundratusentals kronor mellan fester, klubbar och massaageinstitut… Av siffror att döma ser minst en fjärdedel av de svenska männen ut att stöda SD. Är det möjligt? Säg att det inte är så, grabbar!

Och de här vettlösa hat­attackerna mot all verksamhet som har ”genus” i namnet, vad handlar de om? Har ni glömt hur praktiskt beteckningen var vid FN:s så kallade kvinnokonferens i Beijing 1995, när Katolska kyrkan och muslimska grupper ingick en ohelig allians om genusbeteckningen ”för att resurser också skulle komma män till godo” – varpå de strax styrde över pengar, forskningsanslag och dylikt till diverse mans-projekt? Detta borde någon slå en liten forsk på, såhär 25 år efteråt.