Om att koncentrera den ekonomiska makten. Koncentrera den politiska makten. Koncentrera mediemakten. Idag är det några få koncerner som äger alla lokala tidningar, TV-bevakning ute i landet läggs ner och självklart strömlinjeformas bevakningen även via webb och radio. (Snart är väl de enda lokala oppositionsmedierna typ den du håller i handen.) De stora debatterna handlar om något utspel i TV-rutan som någon partiledare har sagt eller har missat att säga.
Det handlar inte om vad politiken har gjort när den har släppt företag fria att exploatera natur och miljö eller vad den har gjort när apotek försvunnit och tåg slutat stanna.
Centraliseringen pågår hela tiden, vi urbaniserar Sverige lika mycket som vi urbaniserar världen.
Och så säger man att det ska vara ”närodlat”.
Jag tror att det farligaste som finns är politiskt hyckleri. Då blir man maktlös att diskutera förändringar och maktlös när man, som lokala grupper, försöker föreslå annan inriktning.
Det blir bara ”nollåttajävlar” kvar i argumentationen.
Men det finns stora och viktiga frågor som handlar om problemet med ett gigantiskt land med en liten befolkning utspridd över kvadratkilometrar.
Hur ska vi kunna leva jämlikt, med samma möjligheter och rättigheter i stad som land?
Det går ju att vända på perspektivet.
Anledningen till att landsbygden urholkas är samma ekonomiska system som gör att friskolor koncentreras till några få jättekoncerner. Utgår politik från mesta möjliga lönsamhet dör landet och vi får några få stora städer kvar.
Ekonomiskt är detta lika lönsamt som koncentrerade tidningskoncerner. Mänskligt och innehållsligt lika förödande.
Om finanskapital och borgerlig politik får styra så kommer landet att dö och staden fortsätta att bli det enda alternativet för unga som vill skapa sig ett eget liv.
Det måste ju inte vara så. Stad klarar sig inte utan land. Vi har ett fantastiskt system i Sverige. En infrastruktur som är rik och som gör att landet kan göra energin och maten till staden, men också erbjuda arbetsresor som inte är så mycket längre än de man gör från en större stads förort till den inre staden.
Men bara om det inte är lönsamheten utan behoven som får styra.
Rikspolitiken handlar om lönsamhet. Inte behov. Till och med när oppositionen ska kritisera alliansens förstörelse av välfärden börjar man med att argumentera utifrån att det är mer lönsamt med offentlig välfärd, inte med att det är ett nödvändigt behov och en nödvändig rättvisefråga.
Det mest hycklande partiet är så klart centern som haft makten över frågan och som har minskat stödet för landet med över en miljard kronor per år sen 2006.
Det här skulle aldrig en S-regering ha klarat. Fr att på det här sättet förstöra för landet måste man ha en officiell politik om att man stöder regionalpolitiken.
Det är som med jämlikhet. Den som säger att hen är för jämlikhet kan agera emot. Den som säger sig vara emot jämlikhet får aldrig makt.
Jag läser i tidningen att det börjar bli kobrist i landet. Om femton år kommer hälften av landets betesmark att vara borta. Jordbruket koncentreras till några jättekoncerner i flackt landskap.
Hälften av alla bönder har försvunnit sen 1973.
Det är inte underligt att centern länge satsade på Stureplan. De jagar andra väljare helt enkelt.
Vid risken att åka ur riksdagen har man satsat många miljoner på att i stället sprida en slogan om en lokal närvaro man numera helt saknar.
Men det är ju inte svårt att driva en politik som minskar gapet mellan stad och land. Du kan föreslå gratis kollektivtrafik till exempel. Borttagen moms för ekologisk hemmaodlad mat. Kraftigt stöd för lokal förnybar energiproduktion med rätt för alla hus att kvitta överskottsproduktion mot vinterkonsumtion vad gäller värme eller el.
Enkla politiska saker som aldrig kommer att genomföras av centern eftersom det är ett ingrepp på det som Annie Lööf tycker är viktigast av allt.
Marknaden.
Och när marknaden gör så att landet dör, ja då säger Annie ”närodlat”.
