Krönika. Dilan Apak.

2017-12-29 12:30

Så gör vi välfärden rolig igen

I sådana här sammanhang beter sig människor som att pengar är sprit.

Musikhjälpen samlade in 74 miljoner kronor i år. Det är ju helt otroligt, skriker vi alla rakt ut och gråter såväl av glädje som av sorg över hur äcklig världen är.

Det är en mycket vacker tradition som varje år följs av en lika traditionsenlig analys presenterad av väldigt många på sociala medier: om svenska folket är så här bra på att samla in pengar till välgörenhet, varför hatar vi att samla in pengar till välfärden, läs: betala skatt?


BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8


För att välfärd är pisstråkigt och välgörenhet är svinkul såklart, svaret på den frågan är inte svårare än så. Inför valåret kan det ju därför vara värt att fundera på hur vi gör välfärden rolig igen (eller för första gången någonsin!?), särskilt när det främsta intrycket den gör är att den håller på att kollapsa.

Olika försök till detta har gjorts genom tiderna och de flesta har hittills misslyckats. Vi minns väl alla när Mona Sahlin försökte etablera skatt som något sexigt och ingen höll med.

I dag är välfärden tvärtom lika osexig som en ugnsvante och det har blivit dags för mig att dra mitt strå till stacken i kampen för Pretty-Woman-Välfärden som alla vill både betala för och älska.

Med inspiration av direktdemokrati och Musikhjälpen har jag formulerat ett högst opolitiskt politiskt förslag som nu går under arbetsnamnet ”Direktvälfärd”. Istället för att låta politiker sitta och bestämma över diverse välfärdsbudgetar i vidrigt fula plenisalar för olika fullmäktigen ska saken flyttas till en bur.

Det är en underbar bur och i den sitter några härliga programledare som via radio och TV berättar för folket om välfärden helt enligt public services alla ordningsregler. Programledarna är opartiska och gärna kända från en reality-såpa när de sakligt och utifrån fakta rapporterar om hur olika grupper inom välfärden har det.

Det skulle kunna vara ett nytt välfärdstema varje vecka (eftersom välfärden är ständig kommer ju Direktvälfärd att sändas dygnet runt, året om). Kanske är det sjuksköterskorna som bränner ut sig mot skitlöner igen, eller varför inte lyfta de alltfler brukare som blir utan assistansersättning och hjälp?

Hur mycket pengar behövs egentligen där för att göra alla glada, lugna och trygga? Hur många miljarder har Migrationsverket egentligen saknat sedan 2014 för att kunna finansiera ett värdigt flyktingmottagande?

Oavsett tema eller mål för veckan informerar programledarna oss alla om exakt hur mycket pengar som räcker till vad inom välfärden och folket får donera så mycket som de vill och kan. Och som folk donerar! I sådana här sammanhang beter sig människor som att pengar är sprit, vad som helst kan bli en anledning att donera lite mer.

En sådan fröjd det kommer bli. Korrupt politik i fula rum byts ut mot vuxna och barn som möts i sång och dans på ett torg samtidigt som de alltså bygger välfärden och smäller den full med pengar.

Det är en underbar gruppsykos som dessutom skapar ännu bättre marker för att shamea de riktigt rika som inte delar med sig. Företag sniffar till sig välgörenhetsjippon som tryffelsvin och vips kommer de ha skänkt mer till Direktvälfärden än vad de någonsin placerat på någon paradisö.

Helt plötsligt har vi ett samhälle där människor gör saker de aldrig gjort förut, lär sig saker de aldrig hört förut, träffar folk de aldrig skulle ha stött på annars och framför allt; slipper betala skatt.

Dessutom kommer folk antagligen att ge långt mer till välgörenheten än vad vi behövde skatta för välfärden innan. Det blir ju mycket roligare att ge om en får göra det till tonerna av sin favoritlåt efter att ha uppmuntrats av någon supersympatisk kändis som en får förstå OCKSÅ har känslor.

Allt som allt en toppenidé som dock lär kräva en grundlagsändring vilket är läskigt för alla. Så förmodligen blir den inte verklighet men en sak ska vi minnas såhär i juletid och det är att en alltid får drömma.

För övrigt ... önskar jag er alla verkligen en riktigt god jul. Vare sig ni firar eller inte vet jag att vi alla kommer få ta del av julens obligatoriska små gåvor; reapriser, OB-tillägg, skamlös rasism och arga veganer – vår enda kvarvarande gemensamma fiende.

PRENUMERERA PÅ ETC HELG

Den här artikeln kommer från veckans ETC Helg.
Vill du prenumerera för under 16 kronor numret?
Här kan du teckna en prenumeration.