Nathan Hamelberg: Nathan Hamelberg: ”Det som förut fanns gratis som gemensam tillgång är idag reglerat som vara”

Thomas Pikettys bok Kapitalet i det tjugoförsta århundradet lockade mig först inte, men sedan en rad liberala skribenter varnat för den blev frestelsen omöjlig att motstå. Johan Norberg menade att eftersom det var mindre klyftor på Jane Austens tid och de fattiga fattigare så har de fattiga fått det bättre som resultat av att klyftorna vuxit. Andemeningen i den borgerliga kritiken, kan som Göran Greider påpekat här i ETC summeras: ”Ojämlikheten har nog inte ökat, och har den det är det ändå bra.”

Till de borgerliga skribenter som argumenterar personlighetskluvet ska ungdomsförbund och politiker läggas. Efter Allt åt Allas överklassafari till Saltsjöbaden 2012 menade KDU:s Aron Modig i debatt med Shabane Barot från Allt åt Alla att den som påpekar klassklyftor i samhället är den som splittrar, medan ökade klyftor skapar incitament för integration. (På vilket Barot svarade upplysande om hur allt från inkomst till hälsa följer boendesegregation och klass.) Integrationsministern Erik Ullenhag och likaledes folkpartistiska nationalekonomen Carl B Hamilton hävdar att klyftorna inte ökat under Alliansens tid vid makten. På annan plats brukar Hamilton som nationalekonom nitiskt förespråka just ökad lönespridning (läs ökade klyftor) som recept på ekonomi och sysselsättning. Underbetyg till Alliansen då?