Rebecka Bohlin: Kalla mig gärna dum

Jag ser mig själv i spegeln. Jag är chefredaktör för en röd-grön tidning som gjort många reportage, nyhetstexter och även ledare som lyfter fram behovet av både en vassare klimatpolitik och vikten av att värna den biologiska mångfalden. En av pusselbitarna är naturligtvis jordbruket. Livsmedelsstrategin om 30 procent ekologiskt odlad jordbruksmark skulle vara ett viktigt första steg – giftbesprutning av jord är inte framtiden. Det leder till högre utsläpp och färre pollinatörer. Det är rätt självklart.

Men så träffar jag ekomjölkbonden Anna Samuelsson, när jag i veckans reportage besöker hennes gård i Småland. Hon berättar för mig att villkoren för hennes lantbruksfamilj är oerhört avhängig av konsumenternas val i butik. Lönsamhetsmålet för gården är tre veckors sommarsemester per år – hittills har de aldrig kunnat ta mer än en vecka. De har ställt om från konventionell odling (som använder kemiska bekämpningsmedel) till ekologiskt. Då fick de en krona och femtio öre mer per liter såld mjölk. Men efterfrågan på ekologiska produkter har minskat i takt med att priserna stiger. Idag får hon bara femtio öre mer per liter såld mjölk – samtidigt som hon har högre kostnader för inköp av ekologiskt odlat kraftfoder.