Jordelivet var en jämmerdal. Det fanns ingen utväg ur tillvaron än att slita, dra och hugga i. Det handlade om att tjäna sitt bröd i sitt anletes svett. Det var bara om söndagen som allt arbete var förbjudet. Därför var söndag en konstig dag full av kliande väntan. För att kunna arbeta hårt var det viktigt att ha skam i kroppen eftersom den som inte arbetar heller inte ska äta.

Skam ordnade och organiserade människor. Skam rättade minerna i ansiktet och tog bort smuts på haka och näsa. Skam lappade och lagade kläder. Skam kunde inte vara ensam på torra land utan bodde inuti människorna. Skam gick i arv. Skam är ju något som kommer inifrån som svett eller gråt eller snor och som kladdar. Skam var ett straff. Vet hut.

Människor som inte ville arbeta och inte kände skam eller hut hamnade direkt på spinnhus eller fästning. Spinnhus var en sorts fabriker där alla arbetare jobbade gratis och sjöng om sin olycka ungefär som i de fabriker där HM beställer kläder i Sydostasien i dag. Inne i spinnhusen var det mycket kallt och fuktigt och människorna fick sova direkt på golvet i en hög med alla andra. Det hände att det fanns halm att värma sig med. Ibland då arbetet var riktigt hårt i spinnhusen brukade arbetarna kasta in sina träskor i maskinerna. Då blev det lugnt. Det är därifrån ordet sabotage kommer (på franska heter träsko sabot).

Ett av livets få glädjeämnen var kottar. Barnen lekte med kottar när de inte jobbade.

På julafton kom tomten och delade ut tändstickor och kottarna fick ben och fötter och tassar och händer och muskler. Kottarna blev till lejon, elefanter, sälar, hästar och svarta och prickiga jaguarer och pantrar. På den tiden blev barnen glada av en tändsticka.

Familjerna var bistra och åt gröt ur en gemensam urgröpning i köksbordet. Ett av dessa bord finns kvar på Skansen och andra på Länsmuseer och hembygdsgårdar. Mjölken till gröten var sur och blå. Papporna var farliga och bar kniv. Mammorna mjölkade kor och kulade.  När det var fest slaktades en gris och människor kastade potatisar på varandra. Ibland drattade någon ner i älven och drunknade eller blev uppäten av en björn.

I skogen fanns det troll och häxor. Trollen bytte ut sina barn mot människornas. Barn som inte var som andra barn och hade downs syndrom kallades för byting och trollunge. Byborna brukade plåga bortbytingarna i hopp om att trollen skulle komma och hämta dem. Häxorna brukade tjuvmjölka kor. Alla kor hade namn och betade fritt i skogen. Kossorna lyssnade på människorna och kunde bevara hemligheter.

Gamla människor som inte kunde arbeta längre fick sämre mat och tvingades bo i undantagsstugan. Allt var ekologiskt. Fukt och mögel gjorde att spetälskan bet sig kvar i nordiska bygder länge. Många sålde sina gårdar och flyttade till Amerika. Där fick de arbeta med att bygga järnvägar och svarva. Vissa blev rika och skaffade sig tänder av guld.

Sedan blev det digitalisering och trollen flyttade ut på nätet. Skammen uppgraderades till dåligt samvete. Dåligt samvete nedgraderades till olägenheter som kunde botas med KBT. Delar av hut blev bokstavskombinationsdiagnoserna ADHD medan en annan del av både hut och skam blev en del av NPM. Alltså New Public Management: styrmekanismer för offentlig förvaltning i Sverige.

Vem har sagt att det är svårt att skriva om den svenska jämmerdalens historia? 

PRENUMERERA PÅ ETC HELG

Den här artikeln kommer från veckans ETC Helg.
Vill du prenumerera för under 16 kronor numret?
Här kan du teckna en prenumeration.