Hoppa till innehållet

Krönika

Nabila Abdul Fattah: Jag går som en oskyldig

ETC Stockholm

Jag slänger klistermärket i soptunnan för att visa att VI inte är smutsiga av oss. Jag öppnar dörrar och tackar högt när någon annan öppnar en dörr åt mig för att visa att VI är artiga. Jag hälsar glatt på grannar och ler mot allt och alla för att visa att VI är snälla.
Det här är en krönika.
Det är skribenten och inte ETC Stockholm som står för åsikten.

Förra veckan var jag med ett par vänner och såg Jonas Hassen Khemiris pjäs Jag ringer mina bröder på Stadsteatern. Jag hade förväntat mig att bli berörd. Jag hade förberett mig på att bli arg och planerat åtgärder för det. Jag hade förberett mig på att bli ledsen och även planerat åtgärder för det.

Vill du fortsätta läsa?

Bli prenumerant på ETC Stockholm!
Om du redan är det loggar du in här .

JUST NU: Prova en vecka utan kostnad

Från

Lås upp alla låsta artiklar en hel vecka utan kostnad. Ingen bindningstid.

Läs digitalt i 3 mån

Från

Prova 3 månader digitalt till superpris. Ingen bindningstid.

Betala per år

Från

Spara upp till 1 109 kr med en årsprenumeration på Dagens ETC.

Detta ingår:

  • Tidning varje dag i veckan
  • Läs den digitalt när och var du vill
  • Läs låsta artiklar på ETC.se
  • Tillgång till arkivet på sajt och i app
  • Garanterat inga fossila annonser

Ämnen i artikeln