Problemet är att när man börjar räkna blir det alltid så stora siffror att alla tappar bort sig. Vem vet hur mycket
1 000 miljarder egentligen är? De allra flesta av oss har ju svårt att förstå hur mycket en ihopsparad miljon i ”pensionssparande” egentligen är. 

Men det finns ett sätt att hantera sifferproblemet. Det är att jämföra dem med något lika abstrakt och konstigt, nämligen en annan stor siffra.

Ett exempel. Det kostar 86 miljarder att införa sex timmars arbetsdag i Sverige. Det är nettokostnaden, alltså vad vi sparar på färre arbetslösa och vad det kostar med högre lön för alla som bara jobbar sex timmar från och med då. 

Det låter jättestort. 

Men de totala lönekostnaderna i Sverige var på 2 156 miljarder 2013. Det var vad alla arbetsgivare, privata och offentliga betalade till alla anställda. Nettokostnaden för sex timmars arbetsdag är då bara 3,9 procent av de totala lönekostnaderna i landet. Knappt märkbar.

Eller jämför kostnaden med de totala vinsterna i de svenska företagen 2013. De var 944 miljarder kronor. Om de privata företagen själva skulle betala de 86 miljarder somarbetstidsförkortningen kostar skulle vinstandelen för dem sjunka från 38 till 35 procent. 

Det är ju inget de gillar. Men storleksmässigt är plötsligt sex timmars arbetsdag väldigt realistiskt. Stor siffra blir små när man jämför.

Eller låt oss rädda världen från klimathotet.

De siffror jag nu använder är inte mina utan kommer från energimaktens internationella expertorgan. IEA.  Nej, de är INTE radikala. (Rapporten heter World Energy Investment Outlook.)

De kommer fram till att vi behöver öka energiinvesteringarna till 2 000 miljarder dollar per år ifall vi ska klara att ge energi
till 9 miljarder människor. Idag investerar världen 1600 miljarder dollar. Tyvärr lägger vi
1 100 av dem på mer olja, kol och gas medan bara 300 går till mer förnybar energi.

För att klara tvågraders målet, det vill säga klimathotet, behövs dock inte mer pengar än de som används idag. Det som behövs är att de riktas mot ren energi och bättre lagring. Och så eltrafik så klart. Menar IEA.

Men har världen verkligen råd med det. Tja, om man kan skicka 1 600 miljarder dollar till mestadels dålig energi kan man ju skicka samma summa till bra energi. Storleken på siffran betyder inte så mycket, det är vart pengarna går som avslöjar om vi kan, eller inte kan, ”rädda världen”.

Men även här kan man göra en enkel jämförelse.

Enligt Sipri, fredsforskningsinstitutet, så köpte världens stater nya stridsvagnar, ubåtar, flygplan och kanoner för 1 740 miljarder dollar. Om världens stater under några år bestämde sig för att inte förnya denna vanvettiga maskinpark… ja, då skulle alla pengar vi behöver finnas där för att rädda världen.

Man behöver inte göra det svårare än så. Det är inte pengarna som saknas, aldrig någonsin. Det är bara makten över de pengar vi faktiskt har.