Kommentar

Bilan Osman: Sveriges Radios ledning begår ett allvarligt misstag

Publicerad 2 december, 2021 (Uppdaterad 4 december, 2021 )

Förra året publicerades ett upprop från medarbetare på Sveriges Radio som bland annat innehöll vittnesmål om rasism på arbetsplatsen, kritik mot homogena rekryteringar samt önskemål om hur journalistiken kan förbättras. Flera av de som skrev på uppropet har efteråt utsatts för repressalier från ledningen. Bild: Jessica Gow/TT

Dagens ETC

Jag har nog aldrig varit på en arbetsplats eller redaktion där det inte varit skamligt vitt, skriver Bilan Osman. Alla medier borde applådera drivna medarbetare som försöker påverka till det bättre. Men journalister på Sveriges Radio har istället utsatts för repressalier. Det är att hota själva existensberättigandet för public service.

Det här är en kommentar.
Det är skribenten och inte Dagens ETC som står för åsikten.

Bilan Osman

Text

I fyra delar har medietidningen Journalisten nyligen skrivit ett reportage om uppropet ”Vems SR?”. Berättelsen om Sveriges Radio och den tillvaro deras (i förhållande) få icke-vita medarbetare genomgått, är också en berättelse om framtiden för public service. Om hur den allmänna och demokratiska journalistiken kanske i praktiken inte är det. Om hur trovärdigheten påverkas av detta. Vad det gör med unga icke-vita journaliststudenter som funderar på en framtid på Sveriges Radio?

Men först, lite bakgrund: Förra året skrevs ett upprop under av nästan 40 medarbetare. Uppropet som fortfarande finns tillgängligt för den som vill läsa, innehöll vittnesmål om rasistisk behandling på arbetsplatsen, kritik mot hur rekryteringarna varit alldeles för homogen (läs: vit) samt önskemål om hur SR kan förbättra sin journalistik.