Allt fler svenska elever går i grundskolor där en stor del av undervisningen sker på engelska. Internationella engelska skolan, IES, är den största aktören, men andra huvudmän öppnar hela tiden nya skolor med engelsk profil, till exempel norskägda Dibber och svenska Nordic International School, ägd av en före detta moderat tjänsteman som var med och tog fram friskolereformen.
Undervisning på engelska är billigare än undervisning på svenska. Det beror på att dessa skolor kan få anställa utländska lärare som saknar svensk lärarlegitimation, vilket är ett krav för andra skolor. De utländska lärarna kan inte ställa samma lönekrav som svenska lärare eftersom möjligheterna att söka andra jobb är högst begränsade.
Utöver det söker en lägre andel elever med stora behov till skolor där undervisningen sker på engelska, eftersom undervisning på annat språk än svenska skulle göra deras skolgång ännu svårare än vad den redan är.
Kösystemet bidrar till ytterligare segregation genom att gynna pålästa föräldrar som befinner sig i Sverige, då barn måste ställas i kö tidigt för att ha chans till en plats på IES skolor.
Engelsk profil – för mer profit
Skolverkets statistik visar att IES har lägre andel nyinvandrade elever, fler elever som har föräldrar med högre utbildningsnivå och lägre lärartäthet än kommunens skolor. IES kan därför bedriva undervisning med större klasser, lägre andel lärare med specialpedagogisk kompetens och lägre behörighet. Lärarnas Riksförbunds lönestatistik visar att lönenivån i IES skolor är lägre än i kommunens skolor. Tillsammans innebär det här att IES kan ha större klasser – och få fler elevers skolpeng – men ändå genomföra undervisningen billigare än kommunen, något som skapar goda förutsättningar att göra vinst.
Under de senaste åren har IES utländska lärares arbetsvillkor granskats mer ingående, bland annat av tidningen The Local, en engelskspråkig nyhetstidning om Sverige. I en uppmärksammad artikel från i vintras berättar utländska lärare att de har betydligt högre arbetsbelastning än IES svenska lärare, sämre lön och bristfälligt stöd. The Locals granskningar ger ytterligare stöd för misstanken att den engelska profilen är ett sätt för vinstdrivande skolhuvudmän att öka sin lönsamhet.
Granskat nyöppnade IES-skolor
Men Skolverkets beslut om möjlighet att anställa utländska lärare som saknar svensk lärarlegitimation är inte förbehållslöst. Huvudmännen måste leva upp till följande krav för att ha rätt till undantaget:
• Undervisningen på engelska får inte överstiga 50 procent av elevernas totala skoltid. Det är för att säkerställa att eleverna får tillräckliga kunskaper i matte, svenska, samhällsorienterande ämnen och naturorienterande ämnen.
• Undantaget gäller inte engelska och moderna språk. Här måste alla lärare vara legitimerade.
• Utländska lärare utan svensk legitimation ska undervisa på engelska.
• Utländska lärare ska få hjälp av legitimerade svenska lärare i betygsättningen så att betygsättningen blir rättssäker.
Skolinspektionen har under början av höstterminen avslutat en granskning av hur väl de fyra senast öppnade IES-skolorna i Sigtuna, Värmdö, Solna och Kungsbacka lever upp till de här kraven. Inspektionens rapporter visar på mycket stora brister från huvudmannens sida. Bland annat framkommer det att:
• Eleverna har mer undervisning på engelska än tillåtet,
• Undervisningen i engelska och moderna språk bedrivs av lärare med utländsk lärarutbildning,
• Utländska lärare som saknar svensk lärarlegitimation inte får hjälp i betygsättningen och att rektor som saknar lärarlegitimation skriver under betyg.
Drog aldrig i nödbromsen
Undantaget från behörighetsreglerna gör det möjligt för IES att växa. Genom att anställa billigare lärare utan svensk lärarlegitimation, samtidigt som friskolor kompenseras enligt kommunens genomsnittliga kostnad per elev, skapar IES en vinstmarginal som kan användas för att finansiera ytterligare tillväxt.
Men på samtliga fyra skolor som Skolinspektionen granskat finns flertal exempel på överträdelser av reglerna.
Begränsningen av skolors möjlighet att undervisa på engelska finns till för att skydda elever från att undervisas i engelska i ämnen som är extra svåra att förstå. Den ska värna elevernas kunskaper i svenska och se till att huvudmän inte använder sig av billigare utländska lärare utan lärarlegitimation för att göra snabba vinster på elevernas bekostnad.
För två år sedan intervjuades tidigare skolminister Anna Ekström (S) i tidningen Skolvärlden angående det ökande antalet skolor med undervisning på engelska. Ekström sa till tidningen att det ”någonstans går en gräns” för hur mycket huvudmännen som undervisar på engelska kan tillåtas att växa och hon lovade att ”dra i någon slags nödbroms” om den gränsen skulle passeras.
Sedan dess har dock expansionen av skolor med undervisning på engelska eskalerat, utan att Ekström dragit i nödbromsen.
Vad tycker Lotta Edholm?
Den nytillträdda skolministern Lotta Edholm (L) skriver i en debattartikel i Aftonbladet att skolpengen ska kunna återkallas om det framkommer att den gått till annat än just skolverksamhet och att skolor som inte sköter sig kan vänta sig utdelningsbegränsning vid kvalitetsbrister samt byte av ledning alternativt tvångsförvaltning.
IES ägs av en riskkapitalfond registrerad i Luxemburg. Vinster som görs i IES skolor delas ut till de investerare som satt in pengar i fonden. Det här är skolpeng som definitivt inte gått till skolverksamhet. Skolinspektionens senaste granskningar visar även att IES inte respekterar den svenska lagstiftningens kvalitetskrav.
Det är helt avgörande för styrkan i regeringens förslag hur ”skolverksamhet”, ”utdelningsbegränsning” och ”kvalitetsbrister” definieras. Internationella Engelska Skolan är enligt mig ett solklart exempel på huvudman som borde fråntas rätten till undantag från behörighetsförordningen och bli aktuella för åtgärder när den nya regeringens ska strama åt marknadsskolan.
Men det viktiga är förstås inte vad jag tycker.
Vad tycker Lotta Edholm?
