Jenny Bengtsson: Skyddsombuden är värda att hedras

Ett minne som etsat sig fast från tiden som lokalt skyddsombud är då arbetsgivaren, placerad snett mitt emot mig och iklädd en grå kostym, skjorta och slips, med en iskall blick som skar rakt igenom mig lät mig veta att ”vi tar det här på allvar Jenny, det här kommer att få konsekvenser”. Inför dagens arbetspass hade jag använt min lagliga rätt, eller skyldighet rent av, och stoppat arbete som vi i skyddsorganisationen bedömt var förknippat med omedelbar fara för hälsa och liv för våra arbetskamrater.

Jag har aldrig varit sosse, men skyddsombud – det kan jag verkligen säga att jag varit. Ett förbannat bra skyddsombud också. På jobbet resonerade vi, arbetsgivaren och skyddsombudsgruppen, fram och tillbaka, diskuterade och samverkade – för allas skull – oavsett fackliga medlemskap eller inte (de flesta var med i facket ändå, eftersom det är avgörande för att kunna få sina arbetsrättsliga rättigheter tillgodosedda också).