Då skrev Vilhelm Moberg:
”Här måste jag stå det onda emot, det gives icke något val för mig.”
Hans rader utmärktes av fullständig hopplöshet – det är viktigt att veta. Den europeiska demokratin hade visat sig chockerande vek, svag och oförmögen att ta strid för sina egna ideal. Redan under mellankrigstiden föll europeiska demokratier som käglor och ersattes av konservativa, fascistiska och auktoritära diktatorer.
På samma sätt är min motståndshandling – att polisanmäla SD-riksdagsledamoten och riksdagens före detta vice talman Björn Söder – enbart ren desperation. ”Här måste jag stå det onda emot, det gives icke något val för mig”, javisst. Men samtidigt är det ett faktum att demokratin förlorat kampen i Sverige.
Sverigedemokraterna kom in i riksdagen 2010 och det var en historisk seger för ett svenskt fascistiskt parti. Men fram till 2015 var SD isolerat – och det fungerade väldigt bra. Från höger till vänster stod den svenska demokratin bergfast i sitt avståndstagande. Men den så kallade flyktingkrisen (jag kallar den hellre rasismkrisen – flyktingkrisen fanns inte i Europa utan i mellanöstern) 2015 förändrade allt.
Jag har polisanmält Björn Söder eftersom han spridit en förfalskad tweet i mitt namn. Han utmålade mig som våldsam och psykiskt sjuk. Juridisk expertis hörde av sig och ansåg att Björn Söders tweet utgör ”klockrent förtal”, vilket är mer än jag vet – jag är ingen jurist. Jag hoppas att rättsväsendet tar anmälan på allvar och att Björn Söder blir dömd. Men jag har inga illusioner om att SD kommer att ta skada av detta.
Jag har levt med mordhot sedan 2006 och är van vid det. Men fram till 2015 hade jag hoppet kvar. Sverige verkade kunna stå emot rasismen trots att grannländerna hemföll åt radikalitets lockelser. Dansk Folkeparti triumferade och i Norge blev Fremskrittspartiet regeringsunderlag.
Men plötsligt 2015 förändrades allt och Sverige frångick sina stolta traditioner som moralisk stormakt. Solidariteten förbyttes till ”ett andrum för svenskt flyktingmottagande” som snabbt permanentandes. Svenska partier förenades i åsikten att Sverigedemokraterna hade haft rätt hela tiden. Sveriges välfärd påstods hotad av ”massinvandringen” och flyktingar var inte längre välkomna i vårt rika land.
Numera tävlar Moderaterna, Kristdemokraterna, Liberalerna och Socialdemokraterna om att vara hårdast mot migranter. Det har hänt förut i historien. Men då har inte Sverige haft världens största fascistiska parti som kunnat paralysera demokratin.
Den socialdemokratiske ideologen Ernst Wigforss skrev 1927 att sanna demokrater ”stå alldeles avgjort på de religiösa eller nationella minoriteternas sida i deras kamp”. Idag är Sveriges minoriteter – särskilt muslimerna – dagligen utsatta för våld, hets och rasism. Flickor med slöja får spottloskor på bussen, moskéerna brinner och den sverigedemokratiska våldsindustrin mördar, mordhotar och terroriserar. En tredjedel av Sverige journalister är utsatta. Utan att demokratin förmår resa sig till försvar.
Vad kan jag göra annat än att polisanmäla Björn Söder för förtal – och envisas med att stå det onda emot, via min publicistiska och vetenskapliga gärning. Efter valet 2022 riskerar den svenska demokratin att avslutas efter ungefär 100 år. Det ungerska mörkret stundar.
Efter min polisanmälan spekulerar sverigedemokrater och nazister om hur de ska expediera mig efter valsegern. Så varför gör jag detta? Varför har jag inte resignerat som så många andra? Alla dessa före detta demokrater och antirasister som idag ylar med vargarna om hur Sverige måste förtrycka ”religiösa eller nationella minoriteter” – varför har jag inte gjort som dem och anpassat mig?
”Här måste jag stå det onda emot, det gives icke något val för mig. Så är det med den oåtkomliga kraften hos ett friboret folk. Den stannar kvar i osynlig måtto, den gror i själarna, den sväller – tills den bryter sig fram genom jordskorpan och åter sträcker sig mot ljuset därovanför. Jag har någonting som är av högre värde än mitt enskilda liv. Det är andens fria liv på vår jord, det är tron på andens suveränitet och okränkbarhet – det är allt som jag sammanfattar i den sköna drömmen om jorderiket, som en gång skall höra människan till.”
