Enligt rapporten står jord- och skogsbruk och annan markanvändning för över en femtedel, 22 procent, av de globala utsläppen. Samtidigt erbjuder bland annat skogen stora möjligheter att istället fungera som en kolsänka, det vill säga att skogen kan absorbera stora mängder redan utsläppt koldioxid ur atmosfären och därmed mildra växthuseffekten.
Bred måluppfyllelse
Enligt rapporten gynnar väl utformade lösningar som främjar kolupptaget också den biologiska mångfalden och ekosystemen i stort, vilket i sin tur underlättar klimatanpassning och tryggar människors försörjning och tillgång till livsmedel och rent vatten.
För att nå dit är det nödvändigt att i högre utsträckning än idag skydda och återställa skogar och andra ekosystem.
– Metoder som lyfts i rapporten vad gäller skogen omfattar till exempel längre omloppstider och mindre intensiv avverkning, hyggesfritt skogsbruk, mer blandskog, anpassning av trädval och mer långlivade skogsprodukter. Att sätta ett pris på utsläpp och kolupptag kan också underlätta, säger Markku Rummukainen, professor i klimatologi och Sveriges representant i FN:s klimatpanel IPCC, till Dagens ETC.
Sverige maxar volymen
Det här är inga nyheter. FN:s specialrapport om markanvändning från 2019 var inne på samma spår. Den visade att världen behöver skydda mer skog och att ett ökat uttag av bioenergi och biodrivmedel riskerar att hota matsäkerheten och öka jorderosionen.
Men den svenska skogspolitiken är fortfarande helt inriktad på att maximera uttaget från skogen. Bara sedan finanskrisen 2008 har slutavverkningsåldern sänkts med 15 år. Samtidigt dominerar kalhyggesbruket fortfarande och omkring 80 procent av skogsråvaran blir kortlivade produkter som snart förbränns och ger koldioxidutsläpp. Den avverkade skogen ersätts med ensartade barrträdsplantager där få arter kan överleva.
Motverkar skogsreformer
EU håller nu på att ta fram en ny lag som säger att minst 15 procent av medlemsstaternas skogar och våtmarker ska återställas. EU-kommissionen föreslår också en ny skogsstrategi med naturnära skogsbruk som kan bygga mer kol.
– Allt detta motsätter sig Sverige. Regeringen vill inte heller öka Sveriges kolsänka i enlighet med kommissionens förslag inom ramen för markanvändningens klimatpåverkan, säger Louise Karlberg, avdelningschef på Naturskyddsföreningen.
Frans Timmermans, EU-kommissionens vice ordförande med ansvar för klimatpolitiken, var nyligen på officiellt besök i Sverige.
– Han var förvånad, och sa att Sverige brukar stötta EU:s miljö- och klimatpolitik, men att landet i de här skogsfrågorna tillhör de hårdaste motståndarna. Sverige är sämst i klassen. Det är givetvis anmärkningsvärt, säger Louise Karlberg.
Missad chans
Hon anser att Sverige i och med detta missar en viktig möjlighet att bruka skogen på ett sätt som samtidigt ökar kolinlagringen.
– De viktigaste förändringarna vore att ställa om till ett naturnära skogsbruk och sluta med stora hyggen och markberedning som ger betydande kolförluster, säger Louise Karlberg.
En annan lågt hängande frukt är att återställa utdikade våtmarker. De släpper ifrån sig lika mycket koldioxid som Sveriges biltrafik.
– Sverige behöver en nationell sammanhållen strategi för våtmarker. Det har vi inte idag.
Fossilfritt, inte CO2-fritt
Enligt den tidigare miljö- och klimatministern Per Bolund (MP) hade Miljöpartiet förhandlat fram 2,4 miljarder till bland annat skydd av skog i höstbudgeten.
– Detta slaktades av M-KD och SD:s budget som Centerpartiet släppte fram, säger han till Dagens ETC i en skriftlig kommentar.
En stor del av den svenska klimatpolitiken, med stöd från majoriteten av riksdagspartierna, handlar om att ersätta fossila bränslen med biobränslen, trots att biobränslen ger minst lika stora utsläpp som fossila bränslen. Tanken är att skogen ska göra oss fossilfria.
Hur går biobränslepolitiken ihop med utsläppsminskning och kolbindning i skogen?
– Vi måste använda alla verktyg för att bryta vårt fossilberoende, även bioenergi. Produktion av bioenergi ska dock bidra till uppfyllelsen av våra svenska miljömål. Råvaran ska alltid bestå av restprodukter och aldrig ha sitt ursprung i skyddsvärda skogar, skriver Per Bolund.
Hur den svenska biobränslepolitiken rimmar med IPCC:s mål har inget givet svar, enligt Markku Rummukainen.
– Det är inte klimatpanelens uppgift att ge föreskrifter om enskilda länders klimatpolitik. Att ersätta fossila bränslen och fossilintensiva material som stål och cement kan ge viktiga bidrag till att minska utsläpp, men det behöver få sällskap av material- och energieffektivisering och elektrifiering, och samsas med biologisk mångfald, kolsänkor och andra mål, säger han.
Dagens ETC har sökt klimat- och miljöminister Annika Strandhäll.
