– Bolagsrättsligt finns regler som säger att man kan kalla samman en bolagsstämma väldigt snabbt. Det finns en aktieägare här och det är staten. Detta kan i princip göras på näringsministerns kontor. Bolagsrättsligt tar man bort ägardirektiven eller ger extra direktiv. Det skulle kunna gå på en halvtimme ungefär, säger Daniel Stattin, professor i civilrätt vid Uppsala universitet och expert på bolagsstyrning.
Tolkningsfråga
Om regeringen skulle stoppa en försäljning blir det en tolkningsfråga om den brutit mot ägardirektiven eller inte. Vattenfalls uppdrag är affärsmässigt först och främst men i direktiven står också att bolaget ska bli ett av de ledande i utvecklingen mot miljömässig energiproduktion. Stoppas försäljningen riskerar ansvarig minister i värsta fall att bli anmäld och fälld i Konstitutionsutskottet, KU. Det leder till offentlig kritik men får oftast inga andra följder, enligt Johan Nergelius, professor i konstitutionell rätt vid Örebro universitet.
– Det får inga juridiska konsekvenser och det är generellt ett problem med KU:s granskning. Det är också ganska ovanligt att det får politiska konsekvenser även om kritiken är hård, säger Johan Negrelius.
Inom Socialdemokraterna växer nu kritiken mot en försäljning. Nyligen skrev företrädare för Socialdemokrater för tro och solidaritet en debattartikel där de uppmanar regeringen att stoppa försäljningen. Organisationens talesperson Rafael Waters avvisar argumentet om att ägardirektiven bakbinder regeringen.
– Det är alldeles för lätt att luta sig mot ägardirektiven, jag tycker inte att det håller. Vattenfall har själva sagt att de vill ha en dialog med ägaren så det är självklart att beslutet ligger hos regeringen, säger Rafael Waters.
”Dålig affär”
Även Vänsterpartiet är kritiskt. Klimatpolitiska talespersonen Jens Holm menar att ägardirektiven visst ger regeringen möjlighet att stoppa affären, eftersom de slår fast att Vattenfall ska ställa om till miljömässig produktion.
– Vi tycker att regeringen ska använda alla sina möjligheter att stoppa den här affären. Både för blir dålig affär ekonomiskt men också för miljöns skull, säger Jens Holm.
Det har varit svårt för Vattenfall att hitta köpare till kolkraftsverksamheten och EPH:s bud är än så länge hemligt. Affären beräknas dock leda till negativt resultat på mellan 22 och 27 miljarder kronor för andra kvartalet. Enligt Vattenfalls styrelse hade resultatet blivit ännu sämre om de behållit kolkraftsverksamheten. Jens Holm tror dock att en utfasning hade kunnat bli en bättre affär.
Rafael Waters påpekar också att Vattenfalls rykte är solkat efter en rad dåliga affärer och miljardförluster och han tror en försäljning till EPH är helt fel väg att gå.
– Vi tror inte att man återvinner förtroende på detta sätt. Det gör man genom ansvarsfulla beslut. Man vill inte vara kvar med kolet så man säljer det, men EPH är troligtvis en sämre förvaltare av kolkraftsverksamheten än Vattenfall, säger han.
