– Kommunala reningsverk är framförallt byggda för att få bort kol, kväve och fosfor, inte för att ta bort läkemedelsrester. Därför behövs andra lösningar. En sådan kan vara våtmarker, säger Per Magnus Ehde, lektor i kemi vid Högskolan i Halmstad.

Nio olika våtmarker

Han är projektledare för ett forskningsprojekt som undersöker hur våtmarkerna kan bli så effektiva som möjligt. I en anläggning utanför Halmstad har nio olika våtmarker konstruerats. Vattnet har sedan förorenats med substanser som finns i antibiotika, i hjärtmedicin och i olika smärtlindade mediciner.

– Syftet är att se hur en våtmark ska vara för att fungera så bra som möjligt. Vissa av dem består av väldigt ensidig växtlighet, mest vass, medan andra har varierande växtlighet. Trots att man ganska länge har vetat att våtmarker fungerar som renare har det inte gjorts studier som undersöker hur en våtmark bör se ut för att fungera som bäst, säger Per Magnus Ehde.

”En del av lösningen”

Förhoppningen är att resultatet sedan ska göra att landets kommuner bygger våtmarker vid sina reningsverk. Och att det i sin tur ska leda till mindre läkemedelsrester.

– Får vi bra resultat som visar hur en våtmark ska utformas för att ta bort läkemedel kan det absolut vara en del av lösningen för att få bort läkemedelsrester från naturen, och det utan att man behöver tillsätta kemikalier, säger Per Magnus Ehde.

Även om det kommer dröja innan det går att dra några slutsatser av projektet i Halmstad är Per Magnus Ehde övertygad om att våtmarker skulle kunna spela en större roll. Och inte bara vid reningsverk.

– Man skulle till exempel kunna anlägga våtmarker vid sjukhus eller vid läkemedelsindustrier och åkermarker. Överallt där det förekommer mycket gifter.