De drygt 100-tal länder som nu kommit överens som att stoppa avskogningen före 2030 står för omkring 85 procent av världens skogar. Utöver de nordiska länderna har bland annat Brasilien, Indonesien, Kina, Ryssland och USA ställt sig bakom utfästelsen.
Eftersom träd binder kol är den omfattande avskogning som sker runt om i världen en stor bidragande orsak till klimatkrisen.
Tanken med avtalet att avskogning inte längre ska vara en del av världshandeln kring jordbruksprodukter som soja, kakao och palmolja, rapporterar BBC. Det nya löftet innefattar även en finansiering på över 160 miljarder kronor. Pengarna ska bland annat gå till att hjälpa fattigare länder att återställa skadad mark, förhindra skogsbränder och stödja ursprungsbefolkningar.
– Det är positivt att det finns ett politiskt engagemang från så många länder att stoppa avskogningen, och en betydande finansiering för att gå vidare, säger klimatexperten Simon Lewis, professor på University College London, till BBC.
Tidigare löfte
Samtidigt påpekar klimatexperter att det inte är första gången den här typen av löften ges. På ett FN-möte i New York 2014 enades flertalet länder och företag om att halvera avskogningen före 2020 och avsluta den årtiondet därefter. Trots det har avskogningen fortsatt. Simon Lewis säger också att den nya överenskommelsen inte tar hänsyn till den växande efterfrågan på köttprodukter, som är en av de största anledningarna till avskogningen.
En annan fråga som lyfts är om 2030-målet är tillräckligt ambitiöst.
– Vi står inför en klimatkris så att ge oss själva ytterligare 10 år för att ta itu med det här problemet verkar inte helt överensstämma med situationen, säger ekologen Nigel Sizer, till BBC.