I takt med att kunskapen om kemikaliers inverkan på vår hälsa och miljö ökar stramas lagstiftningar åt. Ett exempel är de nya reglerna om bisfenol A (BPA), som bland annat sprids till oss via matförpackningar och ingår i en förbudsförordning som började gälla i slutet av januari. 

Ämnet liknar det kvinnliga könshormonet östrogen och kan bland annat påverka immunförsvaret, reproduktionen, barns utveckling och orsaka leverskador.

Eftersom små barn visats vara extra känsliga för kemikalien är det sedan tidigare förbjudet med BPA i vissa barnprodukter såsom nappflaskor och andra dryckeskärl avsedda för barn upp till tre år.

Skärpt sin bedömning

EU-kommissionens beslut att utvidga lagstiftningen till att även omfatta matförpackningar är en konsekvens av att Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet, Efsa, skärpt sin bedömning av hur mycket bisfenol A människor kan få i sig utan risk för hälsan.

Men att en lagstiftning är på plats betyder inte att matkonsumenter kan slappna av. 

I till exempel konservburkar kan ämnet finnas i lacken på burkens insida och fortsätta läcka ut i maten under många år framåt. Orsaken är den långa övergångstiden fram till att förbudet blir skarpt (se fakta). I praktiken kan det därför dröja till en bit in på 2030-talet innan bisfenol A helt fasats ut från matbutikerna.

– För vissa användningar har det visat sig svårt att byta ut BPA och andra farliga bisfenoler. Ett sådant exempel är när konservburkar ska innehålla frukt och grönsaker, säger Sara Babakirad, ämneskoordinator på Livsmedelsverket.

– De långa övergångstiderna syftar till att ge företagen tillräckligt med tid för att ställa om till nya, mer säkra material. Detta för att minska risken att företagen i all hast ställer om till andra ämnen, som kanske inte heller är bra för hälsan, samt minska risken för att livsmedelssäkerheten äventyras eller att livsmedelsförsörjningskedjan störs, fortsätter hon.

Märkning saknas

Under tiden som övergångsperioden råder kan konsumenter försöka skydda sig främst genom att undvika konservburkar, plastförpackningar och behållare där ämnet kan förekomma. Det finns dock idag ingen speciell märkning på livsmedelsförpackningar som visar att de är fria från kemikalien, vilket gör det svårare att välja säkra alternativ.

Även personer verksamma inom matindustrin famlar mer eller mindre i blindo, något som Elias Kvarnbäck fått erfara.

Han är vd för Bönland, ett företag som sedan 2023 sålt svenskodlade och ekologiska bönor på burk. Sedan december förra året har produktionen dock stått stilla – och anledningen är just bristen på BPA-fria konservburkar.

Den leverantör som Bönland tidigare anlitade hade presenterat ett intyg på att burkarna var fria från ämnet. Men efter Efsas nya hälsobedömning av BPA ville Elias Kvarnbäck känna sig helt säker, och skickade därför in ett eget labbtest. Det visade att bönburkarna visst innehöll BPA.

– Att leverantören inte fått utslag på sina egna tester som redovisades i intyget berodde på att de hade använt en högre detektionsgräns för BPA än vad labbföretaget Eurofins, som undersökte mitt inskickade prov, gjorde, säger han. 

Har själv dragit ner på burkmat

Att stoppa produktionen kan verka drastiskt eftersom varken burktillverkaren eller Bönland gjort något olagligt. Men att fortsätta kändes inte rätt, förklarar Elias Kvarnbäck – i synnerhet eftersom produkten är ekologisk och bolagets kunder ofta söker efter hållbara och säkra matalternativ.

– Om vi ska ta Efsas nya bedömningar på allvar, och det tycker jag vi ska, så känns det fel att fortsätta, säger han om beslutet att avbryta försäljningen tills vidare.

En lösning vore att gå över till att förpacka bönorna i Tetra recart (en modern kartongförpackning för konserverade livsmedel, reds anm) men någon sådan förädlingsanläggning finns inte i Sverige, konstaterar han.

Tycker du att andra leverantörer och bolag ska göra som ni och ta bort produkter som kan innehålla BPA från marknaden innan industrin har fasat ut och ersatt ämnet?

– Det är förstås svårt för ett bolag som har konserver som huvudprodukt, eftersom det i nuläget inte är så lätt att byta till något annat. Men konservburksindustrin måste ju hitta alternativ, och jag tror det är bra att deras kunder pressar på för att få dem att komma framåt i det arbetet.

Har du själv dragit ner på konservmaten?

– Ja, det har jag gjort, men jag har inte slutat helt. Jag har väl samma uppfattning som Livsmedelsverket, att man inte behöver vara jätteorolig men inte heller äta mat från konservburk här i för stora mängder, säger Elias Kvarnbäck.