Klimatklivet presenteras av regeringen som en av de viktigaste satsningarna för att få hela landet att delta i omställningen till ett fossilfritt samhälle. Inte minst för att vi ska lyckas nå utsläppsmålet till 2020 och ställa om till en fossilfri fordonsflotta. Syftet är att stödja lokala klimatprojekt som ger de största utsläppsminskningarna. Därför har regeringen beslutat att skjuta till ytterligare en halv miljard kronor under 2017.
– Klimatklivet har hittills lett till klimatinvesteringar inom allt ifrån laddstolpar till cykelvägar och energikonvertering av chipstillverkning. Med en stärkning om ytterligare en halv miljard så kan fler men även större projekt få stöd, sa Isabella Lövin (MP), minister för internationellt utvecklingssamarbete och klimat i samband med att satsningen presenterades, i april.
Den här artikeln kommer från Fria tidningen:
Fria Tidningens genomgång av det beviljade stödet visar att drygt en halv miljard kronor har betalats ut till tio företag (se faktaruta). Det utgör ungefär 38 procent av det totalt beviljade stödet inom Klimatklivet år 2015–2017. De tyska energibolaget E.ON:s svenska dotterbolag har fått drygt 100 miljoner kronor i stöd från Klimatklivet. Pengarna har gått till bland annat byggnad av biogasstationer, en torrötningsanläggning för framställning av biogas och gasledningar för tillvaratagande av biogas. Även det nystartade företaget Swedish Biogas International har fått stora bidrag av Klimatklivet. 100 miljoner kronor har betalats ut till biogassatsningar och destruktion av restgaser.
Bland andra företag som har fått stöd av Klimatklivet finns det statliga företaget Swedavia som fått 1,3 miljoner kronor för laddstolpar på parkeringsplatser vid flygplatser i hela landet. Många andra företag har fått bidrag för samma typer av åtgärder i flera delar av landet. Ecobränsle i Karlshamn AB har fått bidrag på 4,9 miljoner kronor för uppförande av tankstationer för hydrerad vegetabilisk olja (HVO) i åtta olika län.
Det finns inga gränser för hur många projekt ett enskilt företag eller en annan enskild aktör kan få stöd för. Det som styr bedömningen är hur stor klimatnytta den enskilda satsningen gör.
– Det är åtgärdernas utsläppsminskningar som är det centrala, säger Nanna Wikholm, som är projektledare för Klimatklivet på Naturvårdsverket.
Hon hoppas dock på en större bredd och att fler aktörer söker pengar framöver. Naturvårdsverket arbetar på nationell nivå för att sprida information om stödet till till exempel branschorganisationer medan länsstyrelserna arbetar på regional nivå mot olika sektorer där man ser att det finns behov av klimatåtgärder som skulle kunna få statligt klimatstöd.
Ett krav är att stödet från Klimatklivet inte ska gå till åtgärder som redan är lönsamma. I ansökan ska den som söker kunna visa hur utsläppen skulle se ut både med och utan investeringsstöd, till exempel med olika energislag. Därefter prövar länsstyrelserna och ansvariga myndigheterna klimatnyttan med investeringen. Men Björn Carlén, som är doktor i nationalekonomi och forskare vid Konjunkturinstitutets miljöekonomiska enhet, säger att det är svårt att räkna på det.
– Den som söker projektbidrag försöker förstås framställa projektet som så bra som möjligt och den eller de tjänstemän som granskar ansökan har sällan tillgång till information för att kunna göra en mer djuplodande analys, säger han.
Risken är att pengarna går till projekt som ändå skulle ha genomförts. Den risken förstärks eftersom riksdagspartierna är överens om att öka ambitionsnivån i klimatpolitiken. Nästa år väntas regeringen göra verklighet av förslaget om ett så kallat bonus malus-system, som innebär att fordon med låga utsläpp får en bonus vid inköpstillfället, medan fordon med höga utsläpp får högre skatt.
– Jag har svårt att se att de som skrivit ansökningarna och gjort de här lönsamhetsberäkningarna till fullo kunnat beakta sådana framtida förstärkningar.
Han tycker inte det spelar så stor roll om det är ett företag, en organisation eller någon annan som får ta del av stödet och hur mycket varje aktör får. Det största problemet är att det är svårt att veta om åtgärden ändå inte hade genomförts utan bidrag. På det sättet är det osäkert hur kostnadseffektivt Klimatklivet blir, säger han.
– Rent allmänt är ju koldioxidskatter mer träffsäkra, verkningsfulla och kostnadseffektiva. Sedan kan det vara svårt politiskt att få igenom skattehöjningar och det får man ju ta i beaktande. Huruvida Klimatklivet är en stor klimatsatsning eller inte kan man ju diskutera men det som återstår är att se hur effektiv den blir. Det vet vi ännu inte, säger Björn Carlén, som planerar att göra en utvärdering av Klimatklivet inom ett år.
Totalt har tio företag beviljats stöd på 489 miljoner kronor 2015-2017 för lokala och regionala klimatprojekt runtom i landet:
1. E.ON: 101 miljoner
2. Swedish Biogas International: 100 miljoner
3. Värnamo Energi: 47 miljoner
4. Gislaved Energiring: 41 miljoner
5. Cortus Energy: 36 miljoner
6. Böta Kvarn: 34 miljoner
7: NEOVA: 33 miljoner
8. Rena Hav Sverige: 33 miljoner
9. Biogas Strängnäs: 32 miljoner
10. VafabMiljö Kommunalförbund: 32 miljoner
Det här är Klimatklivet:
Klimatklivet är en satsning som regeringen beslutade om 2015 som innebär att en pott med pengar ska delas ut i stöd till lokala klimatinvesteringar. Hittills har stödet uppgått till 1,27 miljarder kronor. Över hälften av de projekt som fått pengar, 478 stycken, rör laddstationer för elbilar. Fram till år 2020 ska ytterligare 700 miljoner kronor per år fördelas.
Pengarna ska gå till klimatinvesteringar på lokal nivå, exempelvis i en stad eller en kommun, på ett företag, i en skola eller i ett län. Målet med stödet är i första hand att minska växthusgasutsläppen genom satsningar på till exempel transporter, industrier, bostäder, lokaler, stadsbyggnad och energi. Läs mer om Klimatklivet och hur klimatnyttan beräknas på Naturvårdsverkets hemsida.
